Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Radiovågornas utbredning. Jonosfären - 1. Mark- och rymdstrålning - 2. Jonosfärens allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIOVÅGORNAS UTBREDNING. JONOSFÄREN
olika riktningar icke är densamma utan varierar alltefter terrängens
beskaffenhet.
Rymdstrålningen är det andra slaget radiovågor. Vid vanliga
rundradiovåglängder insätter rymdstrålningen någon timme eller
ett par efter solnedgången. Rymdstrålningen breder ut sig mellan
jordytan och i atmosfärens övre delar befintliga elektriskt ledande
lager, vilka med ett gemensamt namn kallas jonosfären. Att
mottagning över långa avstånd på mellanvåg överhuvudtaget kan äga
rum beror på förekomsten av dessa lager liksom än mer i fråga om
de korta vågornas räckvidder. Strålningen reflekteras tillbaka till
jordytan och kan således nå platser, som ligga längre bort än
sådana, där direkt mottagning kan ske. Dessa förhållanden ha vållat
menig man mycket huvudbry under rundradions tidigare år, och
man har velat skylla förhållandet på effektens storlek hos
sändar-stationen. Häri ligger emellertid icke förklaringen. Den reflekterade
strålningens styrka beror på våglängdens värde, på
joniserings-graden m. fl. orsaker, vilket gör, att de joniserade skikten verka
skärmande och reflekterande för de elektromagnetiska vågorna samt
hindra deras fortplantning ut i rymden. Funnes icke dessa skikt,
skulle strålningen oberoende av våglängd obehindrat fortsätta ut i
rymden och för alltid gå förlorad.
2. Jonosfärens allmänna egenskaper.
Med vanliga observationsmetoder, d. y. s. instrumentavläsning av
tryck, temperatur, fuktighet etc. har atmosfärens undre delar, den
s. k. stratosfären, kunnat tämligen noga utforskas upp till en höjd
av cirka. 20 km. Ballonguppstigningar till stratosfären ha under
senare år företagits av flera vetenskapsmän, belgaren Piccard m. fl.,
riskfyllda färder, vilka på sin tid uppmärksammats och refererats
i dagspressen. Till höjder upp till 40 km ha vidare ballonger kunnat
uppsändas, utan bemanning men försedda med instrument av skilda
slag, vilkas registreringar man efter ballongernas nedslag på jordytan
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
