Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Radiovågornas utbredning. Jonosfären - 2. Jonosfärens allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIOVÅGORNAS UTBREDNING. JONOSFÄREN
Förekomsten av flera dylika har emellertid senare påvisats.
Professor Appleton i England har påvisat två joniserade lager utanför
det understa, vilka också kallas Appletonskikten. De vanligaste
namnen äro E-skiktet för Heavisidezönen, samt Fr samt F2-lagret
för de högre upp i atmosfären belägna lagren.
I fig. 50 äro dessa olika lager i jonosfären inritade i skala
i förhållande till jordens radie. Närmast jordytan ha vi E-lagret
på cirka 100 km höjd, därnäst följer Fp samt F2-lagret på
i runt tal resp. 200 och 300 km över jordytan. Skikten
karakteriseras av sin olika joniseringsgrad eller förekomst av större eller
mindre antal fria elektroner. E-skiktet, där gastätheten ännu är
relativt stor, räknas normalt innehålla 120 000 fria elektroner per
cm3, inom F-zonen stiger antalet till omkring 400 000
elektroner per cm3.
Liksom atmosfärens undre del aldrig befinner sig i fullständig
vila, äro även dess högre delar underkastade ständig rörelse. Både
höjden och tätheten hos de joniserade skikten variera med tiden
på dygnet, med årstiden, med latituden och den geografiska
belägenheten, med solfläckarnas rikligare eller sparsammare
förekomst, vilket senare varierar med en tämligen likformig periodicitet
av cirka 11 år. Det är sålunda många faktorer, som inverka på de
joniserade skiktens momentana beskaffenhet, d. v. s. på förekomsten
av antalet fria elektroner i ett visst ögonblick. Samma faktorer öva
också inflytande på radiovågornas fortplantning över långdistans
och bestämma de våglängder, som vid ett visst tillfälle eller under
en viss årstid äro de mest lämpliga för kommunikation över stora
avstånd.
För att få en tydligare uppfattning om förhållandena i jonosfären
skola vi dröja ett ögonblick vid joniseringens olika orsaker.
Då man talar om fritt rörliga elektroner och joner innebär
detta, att dessa partiklar befinna sig i rörelse med en hastighet,
som för elektronerna enbart på grund av termisk verkan
uppgår till cirka 120 km/s. Följden härav är, att kollisioner ständigt
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
