Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Television - 1. Allmänna synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEVISION
dande. Televisionsbilder i våra dagar äro i bästa fall att i
förminskad skala jämföra med vad filmen kan prestera, det är rörliga
bilders överföring, men det är ingalunda fjärrseende i dess
egentliga mening. Detta säges med tanke på dem, som själva icke
haft tillfälle att se olika televisionsmetoder och vad därmed kan
åstadkommas, utan närmast hämta sitt vetande från vad
tidningspress och reklam i förening velat göra televisionen till. Vad som är
gjort och som är frukten av många forskares arbete på området
kan dock ej undgå att hos både den tekniskt intresserade och hos
allmänheten framkalla beundran för vad modern teknik
överhuvudtaget kan åstadkomma.
Televisionen förutsätter tillgång till mekaniska, optiska och
elektriska apparater, som vid bildens upptagning kunna ersätta
ögat och vid mottagningen kunna transformera impulserna motsatt
väg. Den ideala upptagningsapparaturen bör därför i möjligaste
mån efterlikna ögat och besitta liknande egenskaper och funktion.
Näthinnan är av mosaikstruktur, uppbyggd och sammansatt av
millioner små ljuskänsliga celler, var och en med kommunikation
till hjärnan — det är vad vi kalla synsinnet. En bild med ljusa och
mörka partier fokuseras på näthinnan eller en speciell, särskilt
känslig del därav med anhopning av cellelement. Tack vare det
stora antalet celler kunna vi förnimma till och med mycket små
föremål. Även för ögat finnes emellertid en gräns i fråga om
observationsförmåga, då andra hjälpmedel få tillgripas, exempelvis
teleskop eller mikroskop.
Utan att närmare redogöra för ögat, som naturen utbildat på det
mest underbara sätt, och hur detsamma fungerar, kunna vi förstå,
att varje efterbildning av synsinnet måste bliva synnerligen
ofullkomlig. Mekanismen i upptagningen vid televisionen med dess
mörka och ljusa delar kan aldrig bli vad ögat är. Det fordras
synkronism mellan upptagning och återgivning, det fordras med
andra ord en mekanisk sönderdelning av bilden, vilken måste ske i
viss ordningsföljd för att lämpligen kunna återställas vid
mottag
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
