- Project Runeberg -  Capitain Lemuel Gullivers resor, till åtskillige långt bårt belägne land / Förre Delen /
47

(1744-1745) [MARC] Author: Jonathan Swift Translator: Olof Bidenius Renhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken. Resan til Lillipytt - 6. Om det Lillipyttiske Folkets seder, wettenskaper, lagar, sedwänjor och barna upfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

47
ten, eller det allmänna, warda med
aldrahårdaste straff belagde; men om den
Anklagade, kan wisa sin rena oskuld, så at ingen
twetydighet derwid finnes, då dömmes
Anklagaren til at undergå en försmädelig Död,
och all des Egendom warder i beslag tagen,
til den oskyldigas betalning. Om
Anklagaren wore en utfattig eller en Tiggare, då
betalar Käisaren, af sina inkomster, til den
anklagade skadeständet, i fall, at han uti
fängelse blifwit inmant, eller på annat, fastän
minsta sätt, illa handteras.
Bedrägeri, anses hos dem swårare, än
röfweri; Hwarföre det ock altid belägges med
döds straff; af orsak, at akt-och waksamhet,
tilika med så mycket förstånd, som hwar Man
eger, kan förwara Jålkets Egendom ifrån
Röfware händer; men redlighet och fromhet
ega ej något, som kan förwara dem för
bedrägeri och falskhet.
Oansedt wi anse straff och belöning *),
som en Regerings mäktiga Fästen, så måste
lag
*) Herr Silhouettes första betraktelse, som han
sammandragit af Wabourtons Wärk, om Guds, Dyrkans,
Sedolärans och Regeringskonstens sammanhang, giör
följande Anmärkning
Af det anförde följer, at nödwåndigheten fordrat, i
anseende til hwarjehanda förbrytelsers särskilte
omständigheter, at med et deremot swarande straff, belägga
demsom Lagens förbåd föraktadi och öfwerträdt.-
Straffet, som uppå Lagarnes öfwerträdelse följer, är des
beskydd och endaste stöd; det enda, som förmår hålla
Jållet i tygelen; Lagens oförmögenhet at belöna dem, som
fullgiöra honom, är häruppå et nog tilräckeligit bewis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 14 13:43:11 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lemuelgull/1/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free