Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 2. Bondens Portrait äller Sedbild. Gulliver föres till en Stad, hwaräst en Marknad blef hållen, och därifrån till Hufwudstaden. Berättelse om hela resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wore saktmodigt och fromt, kåmme när dät
kallades, giorde alt dät, som man begärade,
hade späda lemmar, samt en renare och
hwitare hy, än en stor Herres Doter uti sitt
tredie år. En Bonde i Granskapet min
Husbondes goda Wän, besökte hånom endast
därföre, att få höra sanningen af dätta underbara
ryktet. Man kallade mig straxt fram, stälte
mig på Bordet, hwaräst jag geck på dät
sättet som mig tilsades. Jag drog ut min
Sabel och satte honom åter uti skidan. Jag
bugade för min Husbondes Wän, och frågade
hånom, uti däs språk, huru han mådde, och
bad hånom wara wälkommen, alt efter min
lilla Matmoders underwisning. Dänne som
uti sin höga ålder, hade mycket swag syn,
satte på sig Glasögonen, att så mycket
bättre kunna se mig, hwarföre jag äj kunde
afhålla mig ifrån löje.
Husfålket, som förstodo hwarföre jag log,
begynte att skratta, hwaröfwer dän gamla
Lufwen war så dum, att han förtörnades. Han
såg ut, som en Girigbuk, och det utwiste
sig fullkåmligen, af dät försmädeliga råd, som
han gaf min Husbonde, att wisa mig för
Pänningar någon marknadsdag, uti nästa
Stad, som war belägen 22. Miler därifrån.
Jag gissade att något war på banen, när jag
såg min Husbonde och hans Wän, så länge
hwiska hwarannan i öronen, hwarunder de
ibland sågo och pekte på mig mäd fingret.
Dagen äfter om mårgonen styrkte mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
