- Project Runeberg -  Capitain Lemuel Gullivers resor, till åtskillige långt bårt belägne land / Förre Delen /
105

(1744-1745) [MARC] Author: Jonathan Swift Translator: Olof Bidenius Renhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 3. Gulliver fordras till Håfwet. Dråttningen köper och wisar hånom för Kånungen. Hans twist mäd de Lärde. Rum warda för hånom tilredde. Han blifwer Dråttningens Gunstlinge. Förswarar sitt Fäderneslands heder. Hans trätor med Dråttningens dwärg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brobdignag.
105
swarade underdånigt, att jag wore min
Husbondes slaf, men om dät stode mig fritt, så skulle
ingen ting wara mig angenämare, än att upåffra
mitt Lif uti Hännes Maj:ts tiänst. Hon frågade
min Husbonde om han wille sälja mig. Han,
som inbillade sig, att jag äj kunde lefwa längre,
än en Månad, gladde sig öfwer dänna frågan,
och faststälte Köp-Summan till 1000. Guldstycken,
som blefwo strax utbetalte. Jag sade då till
Dråttningen, att äfter som jag nu wore blefwen däss slaf,
anhölt jag om dän nåden, att Glumdalklicht,
som altid hyst för mig så mycken aktsamhet,
wänskap och omsårg måtte få dän lyckan, att kåmma i
däss tiänst, och framgent wårda mig. Hännes
Maj:t biföll mig, och förmådde Bonden till där
samma, som war däröfwer ganska nögd, att hans
Doter blef antagen wid Håfwet; och hon stackars
Piga kunde äj dölja sin glädje. Min gamla
Husbonde geck bort och sade i dät samma, att han
lemnade mig på godt ställe: Hwarpå jag, allenast
med en oaktsam bugning swarade.
Dråttningen, som tog wara på min
kallfinnighet, dän jag mot Bonden wid
afskedstagandet wiste, frågade orsaken därtil: Jag tog mig
däraf lägenhet att swara Hännes Maj:t, dät jag
wore hånom ingen annan tacksamhet skyldig, än
dän, att han äj sönderkramat ett stackars
oskyldigt Diur, som han af en händelse funnit på
marken; Att dänna wälgärning, hade blifwit hånom
rikeligen betalt, igenom dät han wunnit för dät
han låtit se, och sälja mig; att min hälsa
mycket lidit under mitt Slafweri, och dät twång
lag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 14 13:43:11 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lemuelgull/1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free