Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 5. Gullivers nit för sitt Fäderneslands heder. Kånungen förkastar däss fördelaktiga anbud. Dätta Fålkets wetenskaper äro ofullkomlige och få till antalet. Deras Lagar, Krigswäsende och Partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
142
Resan til
som är mindre än intet i jämförelse af däss
Människior, som sägas wara så små och ett
intet? För min del tror jag, äfter noga
undersökning, at wi afwen så litet, som
Inwånarne i Brobdignag hafwa orsak att
beklaga oss öfwer naturen: men wäl öfwer wålt
egit upförande och odygd.
Uti samma Bok, wiste han fåfängan af
wissa Titlar och huru löjeligit dät wore, att
en Människia, som högst wore 150. Fot lång,
dristade
och flere. Man eger likaledes öfwertygande skäl, af di
Gamlas Wapen, Sköldar, Käril och annan redskap,
som uti wår tid blifwit fundne. Dän Kåvppar
Hiälmessom är upgrafwen uti Metauro, och utan all twifwel, åi
lemnad blifwit, då Asdrubal blef slagen, år äj större, il
att en af wåra Såldater kunde bruka hånom. Jag hat
ännu slere bewis. Augustus war fäm Fot och säx Lut
lång. Hwilken längd wår widtberömde Dråttning El
sabet haft, och twå Tum däröfwer, om man kager watt
på skulnaden, emellan dän Romerske och Engelske Foten
Dät blifwer därföre en vomstötelig sanning, att natutent
afragande, hwaröfwer alt ifrån Homeri tid år
wotdklagat, är en falsk inbillning. Och om naturen wätkelt
gen aftaga skulle, så skulle hon aftaga öfweralt, uppi
bwart hundrade tal, uti hwar Pärfon, och uti ett wis
mått. Hwarföre finnes då ännn ett hejt Fålkslag, son
kallas
de där åro af en pwanlig längd ? Öwat
af kåmmer, att Föräldrar, som äj äro fäm Fot länga,
ega Barn af säx, säx och en half Fot? H:warföre ärt
Människiorne utt Aderton hundrade talet äfwen så stota,
som de hwilka lefwat uti dät Siutton huudrade?
mera. Hwarföre aftager äj Snillet, så wäl som
Kråbpen? Huru kåmmer dåt till, att Grås och Trän äro ut
åfwen så höga, som uti wåra Förfäders tid? Så att Cul.
hiver bar skål att sluta, som han ock giordt, att wår klagat
öfwer naturen, sinnes äfwen så obillig, som deras nti
Brobdignag, när dän noga undersökt warder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
