Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 5. Gullivers nit för sitt Fäderneslands heder. Kånungen förkastar däss fördelaktiga anbud. Dätta Fålkets wetenskaper äro ofullkomlige och få till antalet. Deras Lagar, Krigswäsende och Partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brobdignag.
143
dristade att kalla sig stor; Hwad skulle wäl
de Europeiske store Herrar säga, tänkte jag
då, om de skulle läsa dänna Boken, de som
mäd 5. Fot och några Tum, påstå utan
krus, att man kallar däm Storhet? Men
hwarföre fordra de icke Titlar af Tiåck, Bred
och Wid? Åtminstone hade de kunnat
upfinna ett allmänt ord, som innefattade alla
måtten på en gång och kalla sig Eders
Widsträkthet. Man torde swara mig, att de orden
Storhet och dylike hafwa sitt afseende på
siälens gåfwor? Hwarföre kallar man sig icke,
Eder wishet, Eder insigt, Eder försigtighet,
Eder frikåstighet, Eder godhet, Eder goda wet,
Eder goda förstånd? Man måste tillstå, att
som dässe Titlar woro de wakraste och
hederligaste, så skulle de blandat många
löjeligheter uti de nedrigares höfligheter, i dät ingen
ting wore roligare, än ett långt Tal, fylt
mäd idel osanningar.
Man sade att Kånungens Krigsmagt,
består af 176000. Man till Fot, och 32000.
till Häst; Om man allenast kunde gifwa dät
Namn af en Krigsmagt, som war
sammansatt af Bårgare och Bönder, och anföres af
Adelen, utan Lön äller Belöning; de woro wäl
öfwade och höllo riktig ordning; hwilket äj
bör anses för så underligit, äfter som hwar
Bonde, står under sine egne Herrars
befallning, och hwar Bårgare under de förnämste
i hwarje Stad, walde på samma sätt, som
uti VBenedig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>