Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 6. Kånungen och Drättningen göra en resa till Gränsen, hwart Gulliver följer däm. Berättelse på hwad sätt, som han slipper därifrån och kåmmer till Engeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
154
Resan til
nan jag föll i Hafwet: Af dätta tal trodd
han, att jag äj war riktig i hufwudet, och
rådde mig därföre, att åter gå till sängs i et
rum, som han låtit tillaga för mig. Jag
försäkrade, att jag till fullo wederqwäkt mig af
en så god måltid och hans angenäma sällskap,
och att jag hade mitt fulla förstånd, så godt
som jag dät samma någonsin egt. Han ble
häraf alfwarsammare, och bad mig upriktigt
låta weta, om jag intet hade någon
inwärtes oro, och om icke mitt samwete gnagade
mig för dän missgärning, för hwilken jag af
någon regerande Herre blifwit straffad och ut
dänna Lådan utkastad, såsom Missgärnings
män, på somlige Orter föras ut i Hafwet, på
ett Fartyg utan Segel, Årar och Mat: och
att fast han beklagade, dät han tagit uti sit
Skepp, en så odygdig Människia, så
låfwade han dock på sin ära, att i all säkerhet
sätta mig på Landet uti första hamn, som wi
råkade. Han tillade att hans misstanka
mytket ökt sig igenom dät dåraktiga tal, som jac
i början hållit till Båtsmännen, och sedan
till hånom, så wäl som af mine förwirrad
ögon och underliga åtbörder.
Jag bad hånom tåligt afhöra berättelset
om mine resor, som jag ock aflade, måd al
uprikuighet och just som dät war mig händt
äfter min sednaste afresa ifrån Engeland, til
dan stunden han råkade mig. Och som san.
ningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
