Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 6. Kånungen och Drättningen göra en resa till Gränsen, hwart Gulliver följer däm. Berättelse på hwad sätt, som han slipper därifrån och kåmmer till Engeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brobdignag.
ningen eger dän kraft hos förnuftigt Fålk, att
dän tränger igenom, så wardt och dänne
ärlige och wärdige Adelsmannen, som egde ett
godt wett och någon insigt uti wetenskaperne
nögd, och öfwertygad om min upriktighet. Och
till att så mycket mera bestyrka dät jag sagt,
bad jag hånom låta bära in mitt skåp,
hwartill jag hade nyckelen; Jag läste up dät
samma uti hans närwaro, och lät hånom se de
rara saker, som woro giorde i dät Landet,
hwarifrån jag, på ett så underligit sätt, war
kåmmen.
Ibland annat, låg där ock dän Kammen,
som jag satt ihop af Kånungens skägg, och
en annan giord af dät, som Kånungen skurit
af nagelen på tummen. Ett Bref mäd Sy-
och Knapnålar af en och en half Fot,
däribland war ock en Gullring, som Dråttningen
en gång skänkte mig på dät nådiga sätt, att
hon tog hånom af sitt lilla Finger, och satte
hånom på mig, som ett Halsband.
Dän
samma böd jag Capitainen, såsom ett tekn till
min tacksamhet, för dän höflighet, som han
mig bewist, men han tog hånom äj emot.
Till slut bad jag hånom se mina Byxor, som
woro giorde af ett Råtteskinn.
Capitainen war wäl tillfreds, mäd dät jag
hånom berättade, och sade att han håppades,
dät jag wille skrifwa och allmän göra en
berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
