Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bredvid de författare, som följt reglor, hemtade från sjelfva
saken och dem sundt förnuft gillat, finnas dessa
originalsnillen, som, obekymrade om alla reglor, förkastande allt
tvång, skapa sig en ny och egen väg. Beundrom dessa snillen,
men utan att försvara deras fel och utan att förringa värdet
af en rätt och sann smak! Beklagom tillika alla dem, som,
utan att ega deras snille, söka härma dem och tro sig vara
snillen genom blotta förkastandet af smakens råd och genom
nyheten! Då man bildar sig efter författare af en sund och
erkänd smak, kan man likafullt bli föga intressant och äfven
matt. Då man bildar sig efter de s. k. originalförfattare, utan
att ega deras originalitet, löper man fara att blifva löjlig.
Genom dessa spridda betraktelser har jag velat leda till
den slutföljd, att en fullkomlighet finnes, bestående i förening
af snille och smak. Snillet, icke nöjdt med att hafva
uppfunnit, underkastar sin uppfinning begreppet om det verkliga
sköna; och smaken, eller rättare sagdt förnuftet, leder
utförandet både till sammansättning och stil. Det är härigenom
man förtjenar namnet af klassisk författare; det är genom
afvikelse derifrån, genom affektation och öfverdrift, genom blotta
begäret att vara ny, som smaken förfaller. Mest förfaller
den, då man öfvergifver naturen, det enkla, det tydliga, det
bestämda i uttrycket, det rätta och sanna i tanken, då man,
för att synas egen, blir otydlig och, för att synas djup, blir
mörk. Allra mest och djupast skall smaken falla, om något
land skulle vidkännas den olycka, att se en filosofi uppstå,
som icke vore nog klar, nog fattlig, nog utredd; och om en
sådan filosofi skulle få inflytelse på vitterheten, hvad skulle
väl då följden blifva?
Jag har någon gång hört sägas, att det som skrifves i
vittra ämnen, att det som kallas smak äro likgiltiga ting för
samhället, att man derom kan vara obekymrad, och jag har
hört dervid åberopas att så måste tillgå. Detta sistnämda
tror jag ock såsom en följd af sakernas vanliga lopp, men
icke såsom ett skäl att försumma allt motstånd. Om någon
sagt till de grekiske retorerne att de bortskämde Demosthenes
konst, om någon med Augustinus sagt åt Persius att han
icke borde vilja läsas, efter han icke kunde förstås, hade väl
sådant varit utan förtjenst? Försöket kunde hafva misslyckats,
men företaget hade varit ädelt. Och då fråga är om
samhället, må man medgifva, att ett land icke består genom
skalder eller egentliga vältalare, men deremot består det
genom rättheten och djupheten i dess lagar och författningar,
genom deras förstånd och vishet, som styra detsamma eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
