Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - Originaler - Fröken Juliana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Juliana, glöm aldrig din adliga ätt,
Lägg bort dina ofrälse miner!
Mins noga de kall, dina fäder beklädt,
Mins grefvarna, dina kusiner!
Var högsint, min dotter, var myndig och rak,
För bönder lyft aldrig på floret!33
Förgät ej din farfars förgyllda schabrak
Och vapnet, som hänger i koret!»
Så talte majorskan, satt mäkta förnäm
På herrgårdens gamla ruiner
I kåpa34 af sammet med två fingers bräm
Af gulnade, nötta hermliner.
Dess dotter, ett belät af hvitaste skinn,
Den välborna fröken Juliana,
Var vindögd och lång, gick med fötterna in,
Af födsel och ohindrad vana.
Den nådiga fru-mor tog lakrits i mun,
Att torrhostans envishet stilla.
Af glasögon näsan var knipen och tunn,
Men bugten de klädde ej illa.
Så kunde hon sitta den långa Guds dag
I länstoln vid uret med göken35
Och räkna upp anor och kälta på drag
Och planta förstånd uti fröken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
