Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden, 1600-1718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rika adeln skickade sina söner under uppsigt af
fattiga ofrälse, som sålunda fingo tillfälle till högre
bildning. Sverige har under denna tid få författare,
som icke varit utomlands. Dessutom inkallades
utländska lärda, för att meddela ett ljus, som ännu
ej var inhemskt. Så inkallade Christina Cartesius,
Salmasius, Vossius, Bochart, Huetius, N. Heinsius,
Gronovius, Cassius m. fl., som dock alla utom
Cartesius sedan lemnade landet. Till Skyttes
lärostol i Upsala inkallades Joh. Freinshemius,
Loccenius, J. Schefferus, alla stora namn, och till andra
derstädes Boeclerus m. fl., till Lund Puffendorf.
Bland seklets namnkunnigaste skolstrider vid
universiteterna märkas Joh. Rudbeckii tvist med
Messenius i Upsala 1611—13, som urartade till
studentslagsmål, Wallii strid med Lenæus, bilagd
af Gustaf Adolf genom hotelser med döden, Verelii
strid med Schefferus, Becmans i Lund med
Puffendorf, Ol. Rudbecks i Upsala med sina colleger.
Rent theologiska äro följande: Orthodoxerna hade
under hela seklet att bekämpa den af Carl IX
gynnade Calvinismen, som fick ej oansenliga
målsmän. Striden började mot Fr. Menius, som 1644
blef afsatt såsom antitrinitarius och doket, fortsattes
mot syncretisten Duræus 1638, mot hans anhängare
Johannes Matthiæ, mot Bång och Joh. Terserus
samt mot Gezelius, hvarom vi nedanföre på sina
ställen få handla.
Att nämnas med särdeles beröm förtjena de
många Mæcenaterna bland de under denna tid högst
bildade adelsmännen. Ingen sednare tid har att
uppvisa sådana, och skadligt verkade de icke,
utan gynnsamt i ett fattigt land, der litteratören
behöfver hjelp och understöd, för att kunna uppehålla
sig, ty här lefver, eller lefde åtminstone under dessa
tider, ingen af sin penna. Sjelfva lärda, älskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
