Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden, 1600-1718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historier samt Arndt, Sleidanus m. m. i början af
seklet, men slarfvigt och på en Svenska, som var
blandad med många främmande ord. — Stor som
talare och mæcenat var äfven riksdrotset Magnus
Gabriel De la Gardie, en nitisk canceller för
Upsala Akademi sedan 1654. Han uppmuntrade och
understödde de lärda: Ol. Rudbeck, Örnhjelm,
Stjernhök, Chemnitz, Schefferus, Loccenius, Axehjelm,
Verelius, Rålamb m. fl., skaffade Upsala Bibliothek
Codex Argenteus m. m., stiftade
Antiquitets-Collegium, hvars första medlemmar voro Stjernhjelm,
Loccenius, Schefferus, Verelius, Hadorph och Ol.
Celsius, och hvilket skulle utarbeta ett Svenskt och
Isländskt lexicon, ett diplomatarium, utgifva de gamla
lagarne, de kyrkohistoriska urkunderna och
rimkrönikorna samt afrita runstenar och mynt m. m., men
hvaraf i det hela föga blef gjordt, åtminstone väl
gjordt.
Det hvilade dock ännu mycket mörker öfver
lärdomens öfningar. Vidskepelse och orthodoxt nit,
öfverdrifvet till småaktig intolerans, åstadkom
häftiga strider och förkättringar äfven af
icke-theologiska skrifter. Vetenskapen låg i sin linda; hon
nöjde sig med de första elementerna. Det mesta
lånades af utländningen. Asketiska och rhetoriska
utflygter förde från ämnet. Landets språk
begagnades icke i vetenskaplig skrift, utan allt talades på
Latin, vanligen en vacker Latin. Orationer och
disputationer af magert innehåll förirrade sig gerna in
på den bibliska, klassiska eller nordiska forntidens
äfvensom på moralens och askesens områden.
Svenska språket uppblandades i skrift med en brokig
samling af utländska ord, ehuru Gustaf Adolf och
Stjernhjelm ifrade för modersmålets renande och
begagnande. När den förra befallde, att Forsii Fysik
skulle utgifvas på Svenska, lät han tillika förstå, att
vetenskapen borde begagna ett folks egna tungomål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
