Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde perioden, 1718-1772 - Femte perioden, 1772-1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
i Uppland, J. U. Mörk, som valde till mönster
Fenelon, Barclay och Lohensteinska skolan.
Högre stod tidens lyrik. Folkvisan
efterbildades i directör A. Odels Sinclairs visa 1739, som
bidrog till krigets förklarande mot Ryssland, och
pastor O. Carelii Hönsgummans Visa 1752, äfven
af politisk betydelse. — Bland öfriga lyrici
märkas den tankerika Rydelius (s. o.), prosten i Tierp
C. J. Lohman, som sökeger djerfva bilder och är
målande; riksrådet Carl och commercerådet Ulrik
Rudenschöld, som diktade lätta och lediga smådikter;
J. G. Hallman Gäüstafsson, pastor i
Ladugårdslandet, hvars lyckade smådikter ersätta uselheten i
hans hjeltedikt, Polska konungars saga och skald
1736; OL. Bergklint, pastor i Skåne, skref några
vackra elegiska stycken på 1770:talet; baron Sam.
Ol. Tilas skref glädtiga småstycken m. fl. — 1
andlig lyrik står högst prosten i Skara stift Ol.
Kolmodin, som skref herrliga psalmer i
Rökelsekar 1728 och Dufvoröst 1734, ehuru hans större
dikt, Biblisk Qvinnospegel, är mägta tråkig. —
Denna tids Dalius och Runius är Haguin Bager (s. o.)
FEMTE PERIODEN,
1772—1809.
Vi hafva gjort en särskild period af dennatid,
emedan han hvarken liknar frihetstiden eller vår
tid, utan är en mellanlänk mellan båda, i afseende
på tankar och språk öfverlägsen den förra, men
underlägsen den sednare. I sedlig anda står han
under båda. Han tog intryck af Gustaf den Tredlje,
den krönta Machiavelli, den gudsförnekande, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
