Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden, 1772-1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
på vers af Kellgren och blefvo operor, något, som
Wellander, rådman, börjat med i Thetis och Pelée
efter Gustaf III:s plan 1773. Bland hans
hofskalder intaga följande första rummet: Kellgren,
Leopold. och Oxenstjerna. Joh. Henr. Kallgren,
prestson från Vestergötland, blef magister i Åbo 1772,
var docent derstädes, men började som informator
med Carl Lenngren 1778 utgifva
Stockholms-Posten, som mycket verkat på smakens bildning eller
förbildning, fick en liten pension af kungen, som
småningom ökades, blef Bibliothekarie och
konungens handsecreterare, blef en af de första Aderton
i Sv. Akademien 1786, dog sjuklig genom
utsväfningar 1795. Han versifierade Gustafs dramatiska
utkast till operor, t. ex. Gustaf Vasa 1786, som har
vackra lyriska partier, skref qvicka och bitande
satirer, t. ex. Ljusets fiender och Mina löjen samt på
slutet några lyriska stycken i varmare anda, t. ex.
Nya Skapelsen. Han bekände på slutet af sitt lif,
att han lefvat förgäfves och förspillt sitt lif på
saker af intet värde. — C. G. af Leopold, son af
en controllör i Stockholm, uppfostrad i 6goand,
blef magister och docens i Greifswald, Lidénsk
Bibliotheks-amanuens i Upsala 1785, kallades året
derpå till Stockholm, att versifiera Gustaf III:s dram
Helmfelt, fick rum på slottet, blef en af de 18 1786,
konungens bibliothekarie och handsecreterare, med
pension af Sv. Akademien och titel af
statssecreterare, död 1829. Han hade icke Kellgrens lyriska
åder, men en didaktisk melankolisk anda i Popes
manér, i den allvarsamma lyriken rhetorisk och stel,
i den komiska qvick och behaglig, då deremot hans
tragedier Oden och Virginia i den stela och
förkonstlade Franska smaken äro nu mer onjutbara. —
Lycklig i naturbeskrifningar är Joh. Gabr.
Oxenstjerna († 1818), riksmarskalk, som äfven väl
öfversatt Milton. Hans mest berömda dikter äro Da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
