Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette perioden, 1809-1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
da skrefvo: E. G. Geijer (s. n.) i Litteraturbladet.
1838—1840 och Tre föreläsningar 1844 i
liberal anda i motsats mot sin förra rigtning; Hans
Jürta, slutligen riksarchivarie, skret Odalmannen
1823 och flera politiska skrifter i conservativ anda
med ypperlig stil; J. G. Åskelöf utgaf den qvicka
och bitande Minerva sedan 1830 i många år;
Rydqvist Tidens oro och tidens kraf 1840; Professor
Palmblad (s. n.) en mängd politiska stridskrifter
med ypperlig stil i tidningar och tidskrifter;
öfverste Hazelius (Gs. f.) skref i statstidningen om
ministerstyrelse 1835, 1836, några samhällsfrågor 1836,
i Svenska tidningen; grefve ?6. Lagerbjelke
i-statstidningen. S. L. Theorell, broder till den förr
nämnda, kammarrättsråd, häradshöfding,
justitie-ombudsman, är en af landets skarpsinnigaste tänkare
i företalet till Ancillon, författningarnes anda, 1827,
Anckarsvärdska politiken 1841, fabriksväsendets
inflytande på arbetarens bergning och barnens
uppfostran 1843, om Svenska nationalrepresentationens
ombildning 1844, Bidrag till Handlingar till reform
i nationalrepresentationen och allmänna lagen 1846,
samt i förträffliga embetsberättelser om
rättegångsväsendets tillstånd.
I Filosofien fingo Tysklands då rådande
systemer, Fichtes, Schellings och Hegels, sina mer
eller mindre sjelfständiga anhängare i i Sverige. Först
möter oss C. H. B. Höijer, prestson från
Dalarne, som blef adjunect i Upsala 1798, för sin
delaktighet i den liberala juntan gick miste om
professionen, reste utrikes, fick efter revolutionen genom
sina kamrater i juntan professionen 1808, men
dog 1812. Hans afhandling om den filosofiska
constructionen 1790 vann mycket lof af v.
Schelling. Hans afhandling om den kritiska filosofiens
uppkomst blef prisbelöonad. På Fichtes och
Schellings system har han bygsgt sitt eget, med stor skarp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
