Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette perioden, 1809-1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
sinnighet framstäldt på ett bestämdt och klart
språk. Han är lika utmärkt i Metafysiken som i
det Skönas filosofi. Hans skrifter samlades 1825—
1827. — N. Fr. Biberg, Lectorsson från
Hernösand, blef 1810 Professor i praktiska filosofien
efter Boethius, död 1827, förtärd af ansträngningar.
Skarpsinnig i tankar, men olycklig i framställning
genom inblandning af utländska ord, är han en
utmärkt tänkare i sina disputationer om Stoikerna
1815—1821, Tal om Grekernas epik och
dramatik, om sann och falsk liberalism 1823, 1824 samt
Rättslära jemte Civil- och Criminaljustice i
Samlade Skrifter 1828. — P. D. A. Atterbom,
comministersson från Östergötland, stiftade i Upsala
1807 ett poetiskt sällskap, Musis amici, sedan
Auroraförbundet, bestående af Atterbom, Elgström,
Hedborn, Palmblad m. fl., hvarefter 1810
Phosphorus började utgifvas, 1812 Poectisk Calender,
samt 1813 Svensk Litteraturtidning, i hvilka, jemte
Polyfem 1810—1812, den nya poetiska
romantikerskolan uttryekte sina åsigter. Utrikes reste han
1817—18182, blef Filosofie Professor 1828,
Esthetices 1835. Hans filosofiska arbete: Studier till
filosofiens historia och system 1835, är ofulländadt.
Sam. Grubbe, majorsson från Göteborgs stift, blef
Höijers efterträådare 1813, sedan statsråd, nu afliden.
Han år mindre utmärkt för originella åsigter, än en
klar och välbildad framställning af det bekanta, i sin
Rätts- och Samhällslära 1839 m. fl. smärre
uppsatser. — Historikern Geijer stod ock på den
lichtiskt-Schellingska ståndpunkten, men sjelfständigare,
i företalet till Thorild 1820, hvilket blef actioneradt
såsom kätterskt; i striden med Grubbe om
förhållandet emellan religionen och moralen 1812, om
sann och falsk upplysning med afseende på
religionen 1811. — Professorn i Lund F. J.
Cederschiöld sedan 1808 har på ett populärt språk, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
