- Project Runeberg -  Reseskildringar, anteckningar och bref /
52

(1905) [MARC] Author: Egron Lundgren With: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ber. Luften hög och blå, men solen var i sjunkande,
ocli ett rosenrödt skimmer spridde sig öfver stad och
land. Slottet och Skeppsholmen speglades i det
smaragdgröna vattnet, slaka hängde hvita seglen från
vedskutor och galeaser, och rundt omkring glittrade hundra
vindsfönster och blänkte förgyllningarna på kyrktornen.

Och Finnberg lade armarna i kors öfver bröstet och
såg mer än vanligt tankfull ut ; hakan var nersjunken i
den sibiriska lammskinnskragen, de grå buskiga
ögonbrynen nästan skymmande de djupt liggande allvarsamma
ögonen, och fullkomligt menade han livad han sade, när
han till slut öppnade de tunna läpparna så mycket att i
ett halft mummel kunna släppa ut den anmlirkningen,
att han tyckte det var »en vacker utsikt».

»Förtjusande, förtrollande, berusande,» sade
firaff-man och svängde med hatten:

»Se Venus i sin prakt,» ropade han,

»kring henne hålla vakt
änglar, delfiner, zephirer
och Pafos’ hela makt —

Det är så som vår största målare sett Mälardrottningen,
min bror,» svärmade han i extas — under det Finnberg
rätade ut ryggen och tog af sig den fyrkantiga skärmen.

Men (iraffman liksom inspirerad slog ut vänstra
armen med en hånande åtbörd: »Ser du», sade han, »ända
från slussen och fiskargången hela langa raden af höga
stenhus med granna våningar, där det bor
grosshandlare och skeppsklarerare, med krås i bringan och fina
viner, varma pastejer, kaviar och maränger, fruar,
mamseller, jungfrur och tunnor guld — aska, min bror, som
holländarn säger, strunt, min bror, är all denna deras
rikedom, jämförd med den poetiska imaginationens skatter,
(Finnbergs tankar fladdrade nu omkring en tallrik varm
kalops och ett glas öl, alldenstund han icke haft på hela
dagen mer än en bit metwurst och ett raspebröd på
morgonen). »Ett korfskinn,» fortfor (.iraffman, »räcker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lerese/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free