Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i)0
PÅ RESAXDE FOT. — PARIS 1 839—4 1
mera desamma. Allt var dock endast så att säga en
synvilla, ty hade M. Cogniet väl hunnit utför trappan
och ut på gatan, blef det i ateljén igen liksom islossning,
och stormen tjöt där snart både i moll och dur.
I detta sällskap hade livar och en snart blifvit så
van att höra sina fel och svagheter publikt omröras,
bedömas och behandlas så oförtäckt och med så litet
lind-seende, att det aldrig ansågs mödan värdt att pä sådan
grund komma till något slags handgemäng. Slagsmål
emellan kamraterna var därför en helt och hållet okänd
sak, och om man väl uppbjöd all sin inbillningskraft och
uppfinningsförmåga för att kunna på det mest pikanta
vis reta hvarann, kom detta helt och hal let frän begäret
att få skratta och alls ieke från någonting likt illvilja.
Och efter allt, ehuru rättvisan väl icke satt i tunga
draperier med svärd och vågskålar, var hon oss dock alla
kär — en slngs Helena, som härskade med sin skönhet.
Därföre också, när det nu en gång var ansedt fullkomligt
öfverenstämmande med naturens ordning att sista
nykomlingen borde vara en slags slaf, hvars göra det borde
vara att bära upp kol, se till kakelugnen, gå och köpa
grön såpa etc., kunde han vara fullkomligt säker att blif\a
hållen till dylika göromål och tjänsteåligganden, ända tills
en efterträdare utifrån anmälde sig, då äfven han i sin tur
blef fullt delaktig af maktens sötma. Om det därför icke
föreföll del minsta anmärkningsvärdt att tidtals se herrar
med fint borstade stöflar, glasögon och graspräckiiga
polissonger Hämtande släpa den sotiga kolkorgen eller
under mycket ovett skickas till kryddboden efter såpa,
ansågs ändå ett regemente af trettio tyranner helt och
hållet otänkbart. Ateljéns konstitution och
statsförfattning skulle därföre icke så oegentligt kunna liknas vid
ett solsystem med planeter i skilda banor, väl kastande
ljus så viil som mycket annat på hvarann, aldrig dock
korsande vägen. Le nouveau var däri största kometen
som först förlorade sin svans, när en annan nykomling
blef synlig på stjärnhimmeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
