Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla afseenden mera fullkomligt, men likväl individuellt
detsamma som fröet.
Jag tycker mig icke längre bafva någonting att
uträtta här i tiden. Är ändock så fäst vid lifvet, att jag
ber till Gud att få lefva ännu någon tid. Ibland
förefaller mig en sådan önskan vara en dum ocli oförlåtlig
svaghet, endast visande misstro till att döden är en
vinst. Men så länge man beror så mycket af materien,
är man mer än till hälften ett djur, som i det längsta
instinktlikt kämpar för lifvets bevarande i kroppen.
3. Sedan ett par dagar känner jag liksom krafterna
skulle småningom tilltaga. Med detsamma en större
dragning till lifvet igen. Det är dock icke för att njuta
af hvad lifvet kan hafva att bjuda — det är snarare för
att vinna tid att arbeta på min inre själs förädling. När
idealet af en ängel visar sig, sträcker man ut händerna
därefter, som barnet armarna efter solen ; — vid sidan
däraf ligger allt annat som i skugga.
Jag kan icke beskrifva mitt tillstånd bättre än
(såsom) en känsla som vore själ och kropp på väg att
skiljas åt, själen utan att sakna sitt hittillsvarande
påhäng. Detta kan icke fattas, tror jag, annat än under
rätt allvarsam sjukdom, kroppslig upplösning.
Jag har varit på många olika ställen af jordklotet,
lefvat i förtjusande förhållanden, fått mottaga
obeskrif-ligt sköna intryck af natur och konst, vänskap och många
slag ädelheter. När jag brinner af längtan att kunna
komma i sådana omgifningar och tillstånd igen, känner
sig själen såsom fangen i kroppen och i det materiella.
Det är då ett hopp och en tröst, att säkert kunna
emotse ögonblicket, då jag skall inträda i en ny varelse,
mäktig att utan jordiska hinder kunna mottaga outsägligt
mycket skönare och mångfaldigare erfarenheter, än’dem
jag haft under en kort lefnad, liksom endast en försmak
af en tillvaro, oberoende af tid och rymd. Dessa äro aningar,
som jag icke kan begära att inse klarare, isynnerhet icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
