Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
IV.
Min lycka syntes mig i begynnelsen
oomkullrunk-ligt befästad. Manon var idel ljuvhet och villfarighet.
Hon bevisade mig en så ömsint omtanke, att jag
ansåg mig till fullo ersatt för alla mina lidanden.
Alldenstund vi bägge förvärvat något litet erfarenhet,
började vi anställa beräkningar över vår
förmögenhetsställning. De sextio tusen francs, som utgjorde vårt
kontanta kapital, kunde ingalunda tänkas förslå för ett
helt långt liv, i synnerhet som vi icke voro benägna
att snöra till pungen alltför hårt. Hushållsaktighet
var icke Manons förnämsta dygd, lika litet som min.
Den plan jag uppgjorde var följande.
— Sextio tusen francs, menade jag, äro nog för
oss att leva på i tio år. Två tusen écus räcka till
om året, såvida vi fortfara att bo i Chaillot. Vi skola
föra ett anständigt men flärdlöst liv. Vår enda lyx
skall bestå i en vagn och spektakelbesök. Vi skola
inrätta oss förståndigt. Du älskar operan, den besöka
vi två gånger i veckan. Vad beträffar spel, skola vi
inskränka oss på så vis, att våra förluster aldrig
överskrida två pistoler. Det är otänkbart, att icke
inom en tidrymd av tio år någon förändring inträffar
i min familj; min fader är ålderstigen, han kan gå
bort. Jag kommer i besittning av förmögenhet, och
då äro vi lyckligt ifrån alla våra övriga farhågor.
Denna anordning skulle icke ha varit det
dåraktigaste jag företagit i mitt liv, hade vi endast varit
nog förståndiga att stadigt fasthålla vid densamma.
Men våra föresatser varade knappast över en månad.
Manon var lidelsefullt begiven på nöjen — jag likaså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
