Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra delen
- XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Åsynen av dessa krigiska förberedelser, som
endast ytterligare uppeggade livdrabanten och mig,
betog med ens våra tre fega följeslagare modet. De
stannade som på överenskommelse, och sedan de
sinsemellan växlat några ord, som jag icke kunde
höra, vände de om sina hästar och galopperade i
sporrsträck tillbaka till Paris.
— Store Gud, sade -livdrabanten, som tycktes vara
lika upprörd som jag över detta skändliga förräderi,
vad ska vi nu ta oss till? Vi äro ju endast två.
Jag var förstummad av bestörtning och raseri.
Jag stannade och övervägde, om icke min första
hämnd borde vara att sätta efter och tukta de
uslingar, som lämnat mig i sticket. Jag följde med
blicken deras flykt men såg i nästa ögonblick åt
andra hållet på stadsvakterna. Om jag varit i stånd
att klyva mig i två personer, skulle jag på en gång
kastat mig över dessa båda föremål för mitt
raseri. Jag slukade dem nu med blicken
allesammans.
Livdrabanten, som av mina kringirrande blickar
slöt sig till mitt vankelmod, bad mig lyssna till
hans råd.
— Det skulle vara vanvettigt för oss två, sade han,
att angripa sex man, lika väl beväpnade som vi, och
som redan intagit försvarsställning. Vi måste vända
om till Paris och försöka göra ett bättre val av
medhjälpare. Stadsvakterna kunna inte gärna göra
några snabba dagsresor med två tunga vagnar, i
morgon hinna vi lätt nog upp dem igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 3 15:57:40 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lescaut2/0220.html