Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämförelsevis hederlig borgare just i den här
kammaren. Requiescat in pace!
Med mössan i hand går jag in i den gamla
domkyrkan. Under de nötta golvstenarna sova
våra gamla slagskämpar, ädlingarna från 1500-talet,
som voro gentlemän av sin tid utan näsduk, ty de
snöto sig i fingrarna och ströko av på de vackert
stickade skörten, medan de höviskt konverserade
med sina ädelborna damer, på vilkas spetskragar
lössen kröpo i väldiga processioner. Sådan var
tiden. Jag tänker mig den gamle fältöversten Karl
Horn och hans gemål, som okunniga om vår tids
ondska sova under stenen som jag trampar på
med mina moderna gummiskor. Jag tänker mig
honom med dödmannens stränga och
hemlighetsfulla min och de uttorkade ögonhålorna skådande
in i det som ännu är gåtor för de nu levande, med
handen på det vackra värjfästet och rocken gulnad
och skör som fnöske. Och i kistan bredvid hans
gemålen, ur vars sköte en ny gren på det gamla
stamträdet växte fram, frisk och grönskande. Jag
vet ej, varför jag vill stryka hennes döda stenpanna
med min levande varma hand — det är ett slags
hälsning både till de döda och de ännu ofödda
släktena — kanske också en hälsning till min egen
mor — vad vet jag?
Här ligger Pontus de la Gardie med kung
Johans dotter vid sin sida på sarkofagen. Hon är
vacker och mild, han är hård och obeveklig, men
med knäppta händer vänta de på samma förintelse.
Över dem skymmer det i de grå valven. På
väggarna hänga vapensköldar av ätter, vilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
