Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individen upptäcker sig själv, av professor John Landquist - Jagets uppvaknande under barndomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDEN UPPTÄCKER SIG
SJÄLV
Jagets uppvaknande under barndomen.
Psykologerna bruka säga, att jaget upptäcker sig själv i
pubertetsåren. Det är missvisande. Ända ner i
småbarnsåldern visar barnet en bestämd självkänsla med insikt att
vara något från andra skilt. Under en skogspromenad
häromdagen sprang en flicka, inte fyllda fyra, fram och tillbaka på
vägen, yr och glad. När hon en gång sprang förbi, drog hennes
mamma henne till sig och sade: »Kurre är mammas lilla häst.»
Men ungen, eljes leklysten, svarade avvisande: »Kurre ä
Kurre!» Hon uttryckte därmed sitt medvetande om att vara
ett väsen för sig, som inte fick jämföras med något annat och
visade tillika en tidigare uppfattning av identitetslagen A=A
än filosofen Locke medgav mänskligheten.
I denna 3—4 årsålder uppenbarar sig en själsyttring, som
för omgivningen kan vara besvärlig men är dyrbar och
omistlig för utvecklingen: barnets upptäckt av den egna viljan.
Denna vilja tar kanske företrädesvis uttryck i det reaktiva
trotset mot andras tillsägelser. Särskilt tydligt visar sig det
gryende jagmedvetandet i dessa viljeyttringar, då barnet gör
anspråk på eller känner ambitionen att göra en sak helt och
hållet själv. En fyraårig pojke tillsades av barnjungfrun att
gå upp till frukosten från badstranden. Då han ej lydde, bar
hon honom en bit. Han slingrade sig undan och sprang ner till
stranden, just till den fläck, där hon tagit honom, och gick så
på egna ben hem. Detta är i en första uppenbarelse viljan,
egenviljan, som den pietistiska pedagogiken dåraktigt trodde
böra brytas men som är själva grundkraften, på vilken all
senare karaktärsbildning bygger. Uteblivandet av den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
