Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vardagens problem. Anteckningar om disciplin och frihet, av fil. lic. Sven Stolpe - Om att läsa och att sova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Sven Stolpe
Nu förutser jag frågan: Men hur i all världen lär man sig
sova ?
Jag är icke mannen att lämna ut något allmängiltigt recept.
Men så mycket vågar jag säga, att det avgörande icke är
någon teknik. Det viktiga är en sinnets frigörelse — från t. ex.
bitterhet, melankoli, tvångstankar, förföljelseidéer; om den
saken skall jag tala i ett senare avsnitt av denna uppsats.
Bland de mycket enkla tekniska grepp, som jag efter åtskilligt
experimenterande kom fram till, vill jag nämna följande.
1. Jag tillåter aldrig mig själv att omedelbart före
insomnandet syssla med svåra problem eller med uppgifter, som
under dagen upptagit mig. Inte ens om dessa varit av mycket
angenäm art. Jag är mån om att skölja hjärnan ren från detta
stoff, och detta sker åtminstone i mitt fall enklast genom att
införa ett nytt material, som är intressant nog för att av sig
själv fånga uppmärksamheten men likgiltigt nog att när som
helst utan förlust kunna släppas. Somliga personer läser
detektivromaner eller tidskrifter. Den litterära genre, som
visat sig vara den lättast tillgängliga för mig, är personhistoria
och memoarer. Med stor fördel har jag som dylik nattlektyr
använt vanliga uppslagsböcker — antingen Svensk
uppslagsbok eller också lexika. När jag hunnit fylla hjärnan med
detta nya material — det är oftast frågan om en mycket kort
tid —, kommer sömnen mycket snabbt.
2. I det avgörande ögonblicket gäller det att undvika en
risk, den nämligen att låta uppmärksamheten nappa tag i
antingen dagens arbetsuppgifter och bekymmer eller —
någonting nytt. Jag tar icke ens risken av att låta ögat möta något
som helst föremål — väggen, en tavla, en bokrygg, en radio —,
utan jag släcker, i samma ögonblick det rätta ögonblicket är
kommet.
3. Att jag sedan bokstavligen somnar i samma minut, kan
jag kontrollera genom en liten detalj. Den lilla lampa som
belyser min kudde och sitter alldeles ovanför mitt huvud,
har en skärm av något celluloidartat ämne, som ger ifrån
sig en knäpp, när den blivit starkt upphettad och likaledes
en stark knäpp, när den hunnit svalna ned till en viss
tem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
