Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vardagens problem. Anteckningar om disciplin och frihet, av fil. lic. Sven Stolpe - Vardagens disciplin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Sven Stolpe
för vana att i fickan ha någon sådan volym. Under
studentåren var det engelsk lyrik, senare har det blivit franska
klassiker. Det finns hela författare, som jag tillägnat mig
uteslutande under sådana intervaller: bussfärder, de minuter, när
bilen stått väntande vid en bensinstation, eller när
middagstimmen av någon anledning blivit fördröjd. Jag kan inte
märka, att jag läst Baudelaire slöare eller ytligare än andra
författare, därför att jag bokstavligen tagit honom till mig i
småportioner under sådana oväntade tidsintervaller under
vardagens lopp.
Man skall kanske invända, att detta kan gå för sig för en
van, att icke säga professionell, läsare. Det ligger något i
kritiken. Men jag skulle vilja rekommendera den misstrogne ett
enkelt grepp: att läsa med penna! Så fort av yttre anledningar
(t. ex. störande buller) eller av inre anledningar (t. ex.
trötthet eller intellektuell ovana) läsningen börjar bli mödosam,
bör pennan komma fram. Gäller det en ledare eller en
strec-kare, skall det vana en bläckpenna; gäller det en bok,
naturligtvis en blyertspenna. Mycket snart skall man lära sig att
med pennans hjälp finna fram till artikelns eller bokens
huvudtankar eller — vilket kan vara minst lika viktigt — dess
huvudfel. Den logiska strukturen framträder liksom i
högrelief; tankeglidningarna likaså.
Hade jag mer utrymme till mitt förfogande, skulle jag
kunna illustrera, hur man under dagens lopp, särskilt på
morgnarna, kan hitta outnyttjade stunder, som rätt
tillvaratagna lätt kan förvandlas till oumbärliga andliga
proviante-ringsoaser. Det viktigaste är ändå kanske inte själva den
inhämtade kunskapen utan motioneringen av
assimilerings-förmågan, uppmjukandet av den förstelnade förmågan till
kritik, chansen till bevarad spänst och växt. Har man en gång
vant sig vid att leva vaken och med aktiv kontroll över sin
dag, skall man mycket snart fattas av den djupaste leda inför
den undermänskliga dåsighet, som detektivromanläsande och
bridgespelande nutidsmänniskor känner som sin enda
livsform. Arbetar jag verkligen hårt på mitt kontor eller i min
verkstad för att under min lediga tid — då jag skulle leva! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
