Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskonst i maskinsamhället, av fil. lic. Birger Beckman - Vår likriktningssträvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Levnadskonst i maskinsamhället
67
härmningsdrift, som är likriktningens psykologiska
utgångspunkt. Vi har ett behov av att inte behöva känna oss ensamma
om ett visst beteende. Vi ledes därav fram till en mekanistisk
syn på oss själva och tillvaron, där vi till slut blir beredda
att acceptera oss själva som kuggar i ett stort maskineri. Vi
skapar själva detta maskineri. Vi bygger städer som är allt
mer invecklade och sinnrika maskiner att leva i. Vi bygger
hus, som sägs ska vara maskiner att bo i. Vi organiserar
korporationer av alla upptänkliga slag, som ska fungera som
arbets- eller intressemaskiner.
Det moderna samhället har oerhört skärpt denna tendens.
Vi ger den vackra namn: standardisering, effektivisering,
normalisering. Och i viss utsträckning tillgodogör vi oss
naturligtvis också direkta förmåner och fördelar av denna
mekanisering, denna likriktning. Men samtidigt håller vi på att
tappa bort det, som skulle göra vår tillvaro levande och
därmed utvecklingsbar, framåtskridande: vår individualitet, vår
personlighet.
Men när vi konstaterar detta, så måste vi också genast
fråga oss: vad är vår personlighet? Vad är just jag själv av
det myckna, som sammansätter min personlighet? Och där
står genast en bakdörr på glänt, som tycks föra oss tillbaka till
vårt tidigare resonemang så att det hela går i cirkel. Vår
personlighet är ju inte något fristående, något oberoende, något
naturligt framväxt olika. Den är också i stor utsträckning en
samhällsprodukt. Den har utvecklats genom kontakten med
andra människor och genom vad vi läst oss till i böcker om
andra människor, deras liv och tankar. Vi tänker kanske i
själva verket mycket sällan eller aldrig tankar som är våra
egna utan sådant som tänkts före oss av andra och som vi
uppsugit, gjort till vårt.
Detta är naturligtvis sant och riktigt. Vi är inte några
fristående individer, utvecklade ur intet efter vår egen,
individuella linje. Så som vi känner oss själva — i den mån vi
känner oss sj älva! — är det som samhällsvarelser, som produkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
