Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskonst och religion, av lektor Emilia Fogelklou - Kontrastverkningar till liv och gemenskap - Den religiösa funktionen framför andra i modern belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Emilia Fogelklou
tiskt erfaren samhörighet. Vi är varandra, i olösligt inbördes
beroende, min ovän och jag. Det är därför det lönar sig att
»be för Karlsson» — också i vår problematiska värld, för den
nämligen som vet hur vi hör ihop.
Den religiösa funktionen framför andra
i modern b elg s ning.
Och här rör vi åter vid den religiösa funktion — jag talar
inte om formlerna utan om själsverksamheten — som är av
oundgänglig betydelse för vår förmåga att uthärda tillvaron
såväl som att skapa om den. Jag menar naturligtvis det
själstillstånd vi kallar bön, den enda vägen vi själva har att
få vårt omedvetna liv uppfostrat, belyst och omformat.
Det är som om vi just i vårt läge, med nya problem såväl
som nya möjligheter, skulle på nytt börja upptäcka dess
oumbärlighet, som man nalkas ur friska synpunkter.
Kanske kan man en gång bevisa, att bön är ett slags
strålning! En akademiker sade nyligen, att endast dilettanter
fantiserar kring modern fysik i sådana sammanhang. Men
Eddington och Jacob Frost är ju inga dilettanter. Jag skall
aldrig glömma Jacob Frost, när han stod inför
Chicagostu-denterna och talade om hur han nu såg på livet. Det var som
om vetenskapen själv blivit en trosväg, som börjat skönja
livets samhörighet och verklighetens art och som om så mycket
gammalt och välkänt fått belysning ur alldeles ny synvinkel.
En av Englands intressantaste nu levande tänkare, Gerald
Heard, tar upp saken i sin bok från mellankrigsåren »The
third morality». Efter en resumé av den vetenskapliga
situationen, de uppfinningar och instrument, som tjänat
mänskliga behov, och de idéer, som tagit för grunt på
människan som enhet, kommer han fram till de nu levandes
största behov, om vi skall överleva: förmågan av gemenskap. Där
hjälper det inte med instrument. Vi måste ha organ för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
