Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erövringen av lyckan. Ett kapitel om levnadskonst från psykologisk och etisk synpunkt, av professor Alf Nyman - Det »meningsfulla nuets» etik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erövringen av lyckan
123
giska vetenskaperna. Därmed löstes visserligen ej heller
enligt Dewey de moraliska problemen med ett välmåttat
svärdshugg; men en sådan »experimenterande» etik skulle sätta oss
i stånd att ställa våra problem på ett sådant sätt, att de kunde
»frammana förnuftigt ledda aktioner för att lösa dem». Den
skulle vidare »icke utgöra någon garanti mot misslyckanden,
men den skulle göra dessa misslyckanden lärorika». Framför
allt skulle den smyga sig mjukare efter tillvarons och
själslivets egen dynamiska och föränderliga natur och till
samhällets gagn skapa en rörlig jämvikt mellan människolivets
konserverande och nyskapande krafter.
Härmed får man känning med Deweys metod. — När
forskningen söker få grepp om en företeelse, ett fysiskt eller
andligt declarandum av något slag, är det alls ej sällsynt, att
den till en början spränger upp detta declarandum, detta
ännu oförstådda något i tvenne faktorer, ungefär som då man
upplöser ett givet tal i dess primfaktorer. Dessa isärtagna
moment bli då oftast också varandra motsatta. De ställas skarpt
emot varandra, som »form» och »innehåll», som »idé» och
»materia», som »kraft» och »stoff», som »egoism» och
»altruism», som »medel» och »ändamål»! — Så i första tempot.
I andra omgången försöker emellertid forskaren gärna att
förstå sitt studieföremål som uppkommet ur en
fruktbärande samverkan mellan dessa bägge faktorer. På liknande
sätt förfar i själva verket också John Dewey, då han griper
sig an med att förklara själslivet. Detta synes honom
nämligen buret och betingat av ett statiskt och ett dynamiskt
moment: vanorna och impulserna. Med hjälp av dessa båda
arbetsbegrepp vill den amerikanske psykologen i själva
verket beskriva och förstå de själsliga företeelserna i hela deras
bredd. Varje vana rymmer kravet på ett bestämt
handlingssätt. Den innebär ett mått av uppstaplad energi, som pockar
på att urladdas på ett bestämt sätt, längs bestämda kanaler.
Allt vad som tidigare, under den mytologiska och metafysiska
psykologiens tidsålder, betecknades som
självbevarelseinstinkt och självhävdelse, utgjorde blott en omskrivning av
detta förhållande. Likaså hophöra våra sinnesrörelser och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
