Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humor och levnadskonst, av läroverksadj. Gustav Lindberg - Är humorn en gudagåva?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Gustav Lindberg
så snäll nu en lång tid», säger modern. Om barnet kände sina
egna motiv, skulle det svara: »Jag ville bara pröva, om du inte
tyckte om mig även när jag är elak, så att jag skulle slippa att
jämt gå och vara så rädd.»
Säkert kan man åstadkomma en hel del relativt goda
resultat med en sådan uppfostran. Man får framför allt ett barn,
som i de flesta fall går riktigt bra att visa upp som
välupp-fostrat. Men frimodiga, glada och trygga barn blir det inte.
Och om det nu är så, att tryggheten är själva
grundförutsättningen för lycka och godhet. Då finge man försöka sig på
att först och främst skapa den. Riktigt ordentligt låta barnet
känna, att det kan lita på fars och mors förståelse och aldrig
behöver hysa fruktan för dem. Visst måste man ändå
bekämpa ovanor och söka få fram goda vanor. Men har man uppnått
fullt samförstånd med barnet, då går detta väl inte av sig
själv, kanske inte heller så snabbt, som man skulle önska,
men mycket säkrare än med skrämselmetoden. Och de
verkligt svåra olaterna skall man icke behöva göra bekantskap
med. Ty de ha sin rot i fruktan.
Till detta uppfostringsprogram hör också, att man ger sig
tid med barnen. Även till att leka med dem och lära dem att
skratta. Och detta inte bara medan barnet är så litet, att det
är ett nöje, ett elementärt behov, att leka med det. Utan även
senare, när det kräver en viss viljeansträngning att dela dess
intressen. När barnet gjort sig illa, fordras två ting: det mått
av medlidande, som är nödvändigt för att inte samförståndet
skall rubbas, men också att så snart som möjligt
uppmärksamheten ledes bort från smärtan. Ingen plats för självömkan!
En enkel metod, som ofta ger gott resultat, är att låta barnet
berätta hur det gick till, när det gjorde sig illa. Berättandet
lägger beslag på den lilles uppmärksamhet, den intresserade
åhöraren ger honom en känsla av trygghet, och smärtan är
glömd!
Det barn, som skall uppfostras till humor, måste i sinom
tid lära sig, att det inte är tillvarons medelpunkt. Detta dock
inte alltför tidigt. De första levnadsåren är det inte moget för
den läxan. Och den skall inte läras genom att det brutalt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
