Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böckerna och naturen, av fil. dr Knut Hagberg - Häckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befann mig i deras omedelbara grannskap tycktes icke på
något sätt störa dem. Våren var mild och häckningen
försiggick relativt tidigt; redan natten till den 14 juni lämnade de
färdiga ungarna holken. Att de vuxo fort hängde samman
därmed, att det samma år var ovanligt gott om larver och
insekter i trädgården; hane och hona kunde i eken på
grenarna närmast intill holken finna tillräcklig föda.
Under en tid gjorde jag anteckningar om hur pass ofta
blåmesarna flögo in genom bohålet med föda till ungarna. Det
skedde icke alls med regelbundna mellanrum. Vissa stunder
kunde de komma tillbaka var tionde eller var tolvte sekund.
Men när ungarna ätit sig mätta och somnat, kunde det i
timmar även mitt på dagen vara tyst och stilla i boet. Kanske man
bör lägga tonvikt på orden mitt på dagen, ty just timmarna
kring middagen kunde det dröja länge innan biåmesen
syntes smyga ut ur eller in i sin holk. Middagstimmen — sedan
gammalt betraktad som farlig — är det lika lugnt i
blåmesarnas bo som under den korta natten. Morgontimmarna
försiggår matningen flitigast.
Den svarta och vita flugsnapparen flyger icke så ofta som
blåmesen ut och in genom bohålet, beroende därpå att han
icke har så många ungar att draga försorg om. Ändock är det,
som man lätt kan räkna ut, ett par hundra gånger om dagen,
som han bär insekter till bo och ungar. Först genom att giva
akt härpå, får man en rätt föreställning om vad ett häckande
fågelpar i en trädgård kan betyda som hjälp i våra
ansträngningar att hålla tillbaka skadeinsekterna.
Som juni skrider fram blir fågelsången mindre fulltonig,
mer sporadisk. Alltfler fåglar bli helt engagerade av
omsorgen om ungarna. Men trädgårdssångaren fortsätter att sjunga,
även mitt på dagen när högsommarsolen bränner, och
koltrasten slutar — som sagt — icke att drilla förrän ett stycke
in i juli.
Kort före midsommar ha stararna och kajorna hunnit
samlas i stora flockar — vuxna och ungfåglar — och slå sig ner
i ekarna. De äro välkomna, ty deras idoga insektsfångst är
välsignelsebringande och deras rop och sorl äro trevliga fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
