Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristider och krisberedskap i det mänskliga livet, av doktor Jakob Billström - Ensamhetens kris - Funktionsnedsättningens kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriser i det mänskliga livet
245
och vacker intog den grekiske filosofen Anaxagoras, vilken,
sedan han förlorat sitt enda barn, en liten son, bestämde i sitt
testamente att avkastningen av hans förmögenhet efter hans
död skulle användas till årligt firande av dödsdagen med en
barnfest. Det kan hända att en eller annan kan få hjälp av
att läsa vad Estaunié skriver om M. Baslèvre.
Brister en gemenskap på annat sätt än genom döden, går
det lättare komma relativt oskadad genom krisen, om bara
icke sårad fåfänga, bristande självaktning, ånger eller hat
komma till och komplicera förhållandena.
Funktionsnedsättningens kris.
Liksom puberteten, denna ungdomstidens mest intensiva
och förtätade del med dess oavbrutna »högsta beredskap» för
krisartade reaktioner, har perioder av skenbart lugn, likavisst
medför det börjande åldrandet med en begynnande
nedsättning av funktionsförmågan hos olika organ en kronisk
krisberedskap, som dock kan avbrytas ibland eller mildras. Det
sker genom den förmåga av »humorn som livssyn» (se
Höff-ding »Den store humor»), vilken ej sällan utvecklas vid högre
ålder.
Redan tidigt upplever man funktionsminskningen. Den
danske läkaren Böje har i sin stora bok Idrottsmedicin för
de flesta sportgrenar påvisat en nedsättning av
prestationsförmågan fr. o. m. 30-årsåldern. Han refererar bl. a. en serie
av dynamometerförsök på flera tusen ryska arbetare, där
undersökningen visade att den maximala kraften förefanns
mellan 20 och 29 år. Litet var ha vi väl märkt, hur snart VM, SM
och DM samt överhuvudtaget även små lokala stjärnor
slockna och ersättas med nya. Ytterst sällan inträffar någon kris
härvidlag. Anledningen torde framför allt ligga i idrottens
uppfostrande förmåga. Man tänker på de gamla grekernas
eller de nutida engelsmännens förhållande till sporten:
Måttfullhet i framgången, jämnmod i motgången. Någon hjälp
bör ju även en idrottsstjärna få av medvetandet av, att han
dock »en gång varit en stjärna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
