Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristider och krisberedskap i det mänskliga livet, av doktor Jakob Billström - Biktkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriser i det mänskliga livet
257
Jag minnes ännu hur romantiskt jag som ung gymnasist
fann det, när jag en gång råkade en avlägsen frän de vilken
vid 70 års ålder, då han blivit pensionerad och länge varit
änkling, till sina barns oro började resa och uppsöka alla sin
ungdomstids olika förälskelser. Visst var det rörande och
välvilligt, men låg månne ej därunder en förstucken
skuldkänsla? Han gjorde ju nu ej något ont, utan bara uppvaktade
med blommor eller någon present. Kanske var det blott
ensamhetens kris? Man skall endast söka förstå, i varje fall
aldrig döma, och framförallt ej själv göra någon skada. I
andra hand bör man hindra andra från att göra det.
Förf:s mor brukade vid tillfälle berätta om tvenne sina
ungdomsbekanta, vilka varit intima, goda vänner hela livet.
De hade umgåtts familjevis och båda själva ansett sina
äktenskap lyckliga, vilken uppfattning delats även av andra. Strax
efter fru X:s 60-årsdag — båda voro änkor — kom fru Y upp
till sin väninna och berättade att under de första årens
äktenskap brukade herr X kyssa henne, då han i tamburen hjälpte
henne på med kappan ifall ingen annan var närvarande. Ej
nog med att en obotlig fiendskap uppstod mellan de båda
fruarna, utan bikten ändrade fru X:s hela syn på sitt
mångåriga lyckliga äktenskap: Hon levde sig fullkomligt in i att
allt varit misslyckat. Förgrämd och bitter på allt och alla
framlevde hon sedan sin tillvaro, ett offer för sin väninnas
s. k. sanningskrav och bikt- och botbehov. En »sanning» är
inte alltid sann. Man bör alltid därest man ej är präst eller
nervläkare, vara på sin vakt och helt inställa sig på
förtroendemannens uppgift, eliminerande sina egna personliga
känslor, ifall någon gammal vän man ej råkat på länge,
kommer och biktar något. Det är sina egna samvetskval över
illojala tankar eller handlingar de lida under och nu vilja de
vältra skulden över på den förfördelade parten i stället eller
gottgöra.
Ingen människa har väl kunnat undgå att någon gång
åtminstone, vara illojal i tankar, ord eller handlingar. Därför
bör man ibland gå tillrätta med sig själv och där tillämpa
sina värdeomdömen sådana dessa utvecklats under livets
17. — Levnadskonstens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
