Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När sjukdomen kommer, av dr Richard Eeg-Olofsson - Frisk och sjuk - Tvenne grundläggande faktorer i sjukdomsupplevelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När sjukdomen kommer
263
att i objektiv mening vara det. Detta är utmärkande för hela
raden av de s. k. nervösa sjukdomarna. En och samma
sjukdom uppleves och bearbetas olika av skilda individer. Detta
är ju helt naturligt och behöver knappast påpekas. Jag skulle
icke heller göra det, om det icke vore så, att
upplevelsemomentet spelade en så stor roll som det gör. För en riktig
bedömning av situationen kan det vara av lika stor vikt att avgöra,
hur en människa upplevat eller upplever en fara som att
konstatera att faran funnits där. En psykisk chock kan
exempelvis ge anledning till långa efterverkningar. Vilka
sinnesrörelser ha medverkat? Och vilken sinnesstämning är
dominerande? När vi i en bok om levnadskonst beröra ämnet Vi och
vår sjukdom, så är det just vårt sätt att uppleva den, som
utgör grundtemat. Men naturligtvis tänka vi icke på vilken
sjukdom som helst. Vad vi ha i tankarna är en långvarig
eller allvarlig sjukdom, som djupare ingriper i vårt liv. Vi
måste också tänka på, om sjukdomen till själva sitt väsen är
sådan, att den medför en stark sjukdomskänsla. Naturligtvis
inverkar detta i hög grad på sjukdomsupplevelsen.
Tvenne grundläggande faktorer i
s j u k dom sup p l ev el s en.
Det är två ting i sjukdomens väsen, som starkt inverkar på
vår upplevelse av densamma. Det första är känslan av att en
hemlighetsfull, fientlig makt uppenbarat sig inom oss. Icke är
blodsmaken i munnen så svår att fördraga, ej heller
medve-tandesförlusten, förlamningen eller oregelbundenheten i
hjärtats slag. Men det svåra sitter i att något för det sunda livet
främmande står där bakom. Det är något hotande, något som
skrämmer, något som kan bli ödesdigert. Och känslan av att
man själv så litet kan uträtta gör det hela icke lättare. Den
sjuke själv — om också icke omgivningen — lär sig snart, att
viljeansträngning båtar föga. Vad kan man då göra? Jo,
mycket är vunnet, om man kan bevara sitt lugn och icke genom
förhastade åtgärder gör ont värre. Det är, som när
naturkraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
