Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När sjukdomen kommer, av dr Richard Eeg-Olofsson - Om tröst - Att vara naturlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Richard E eg-Olof s so n
Varför icke vända sig till den sjukes läkare, om man har
något att komma med, som man verkligen tror på och kan
stå för?
Att vara naturlig.
Har Ni hört talas om mannen, vilken, när han skulle besöka
en överordnad, som låg allvarligt sjuk, klädde sig i frack och
svarta handskar! Sjukrummet skall icke fyllas av mörker,
beklaganden och gråt. Nej, av sol så mycket den sjukes ögon
tål, av ljusa blickar, av trygghet, lugn och tro. Är man
naturlig, har man också större möjligheter att minska den
långtråkighet, som hotar vid ett sjukläger. Jag har sagt, att den
sjuke om möjligt skall beredas sysselsättning, så att han kan
känna sig nyttig, men detta utesluter på intet vis att han
behöver omväxling och förströelse som vi alla. Ett medel
härför är böckerna. Men har du lärt dig lyssna, så utnyttjar du
icke situationen till att tvinga dig på den som ligger mer eller
mindre hjälplös i sin säng. Sådant kallas taktlöst. I stället
söker du komma underfund med vad som intresserar den
sjuke och vilka böcker han önskar. Även en detektivroman
kan ha något att ge. I en av de sista jag läste, fann jag
följande passus: »Jag frågade honom inte, om jag någonsin skulle
kunna flyga igen. Det finns frågor man inte gör, för man är
rädd för svaren. Av samma skäl hade jag under de fem
månaderna aldrig frågat, om jag skulle bli dömd att ligga på rygg
hela mitt återstående liv. Jag var rädd för att sjuksystern
skulle lugna mig med ett hycklande och hurtfriskt ’Har man
hört en sån fråga? Så där får inte våra patienter prata!’» Detta
innebär inte något som helst klander mot alla våra storslagna
sjuksköterskor utan vilkas hjälp mycken sjukdom skulle bli
svårare än den nu är. Men det ger mig anledning att
ytterligare understryka vilken konst det är att kunna lyssna. Det är
som att läsa ett brev. Man måste kunna läsa mellan raderna.
Den som lyssnar måste kunna höra även de frågor, som aldrig
bli uttalade. Det innebär icke heller att det icke finns andra
och bättre böcker än detektivromaner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
