Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livsförlängning, av professor Gaston Backman - Jämförelse med antiken och medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livsförlängning 349
ningsskikten, medan de svenska jämförelsesiffrorna gälla hela
svenska folket.
Den romerske prefekten Ulpianus (300 e. Kr.) har lämnat
en sammanställning av återstående livslängd i olika åldrar
inom det dåtida romerska samhället. Han fann 60-åringarnas
återstående livslängd vara 6 år och dödsåldern alltså 66 år,
eller väsentligt mindre än nutida svenska tal. K. Pearson
analyserade 1901—02 dödsfall i den romerska provinsen
Nordafrika 2.000 år tillbaka och fann därvid 60-åringarnas
återstående livslängd vara 10,5 år med en dödsålder alltså på
70,5 år. Dock alltså ävenledes en lägre siffra än från det
nutida Sverige.
Genom Russells undersökningar över dödligheten i
medeltidens England äga vi siffror, som referera sig till åren 1250
—1348. De dåtida 60-åringarna hade enligt Russell utsikt att
bliva 69 år gamla. Då Pearsons tal 70,5 år för det antika
romerska Nordafrika, Ulpianus tal 66 år för det antika Rom
och Russells tal 69 år för den engelska medeltiden rätt väl
överensstämma med varandra, så är kanske den slutsatsen
sannolikast, att 60-åringarnas genomsnittligt återstående
livslängd alltsedan romartiden och fram in i medeltiden praktiskt
förblivit identisk med en livslängd av 66—70 år. Men sedan
dess har denna återstående livslängd faktiskt ökat, så att den
numera ligger vid omkring 77 år. Lägger man vikt vid
Richardssons och Macdonells resultat, skulle slutsatsen snarast
bliva, att 60-åringarnas återstående livslängd först minskat
från antiken till fram in i medeltiden. Detta är också
Russells mening. Därefter skulle 60-åringarnas återstående
livslängd ökat till värden, som numera påtagligt överstiga
antikens. Russell är övertygad, att icke blott den återstående
livslängden ökat, utan att också den fysiologiska livslängden
verkligen undergått en ökning. Halley’s bekanta
dödlighetstabell för Breslau 1687—1691 visar 12,09 återstående
levnadsår för de dåtida 60-åringarna, eller en genomsnittlig livslängd
för 60-åringarna om 72 år. Det passar väl i stycke med den
engelska medeltida livslängden på 69 år och den nutida i
Sverige om 77 år, naturligtvis även med hänsyn till att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
