Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Resebeskrifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kjortelen var grå, och i bröstet, som såg ut likt grodskinn, hängde långa, slankande, bruna pattor med messingsmaljor omkring.“ Hvilken trollpacka ur en skrämmande folksaga! Det är en styrka öfver Linnés interiörer från kåtorna, en pust öfver hans arktiska idyller, som kommer Franzéns lappländska taflor (i Emilie eller ett år i Lappland) att förefalla fadda och slickade. Man måste för att erhålla ett motstycke till denna primitiva friskhet och etnografiska färgglöd gå till den främste af alla Lapplands skildrare — Höckert.
Okänd för alla, utom en liten krets af vetenskapsidkare och vänner, kunde Linnés “Iter Lapponicum“ ej utöfva något inflytande. Detsamma gäller flera andra resor, som Linné företog under dessa ungdoms- och utvecklingsår, och som han beskrifvit närmast till eget och sina vänners nytta och nöje, och hvilka också först i våra dagar kommit ut i tryck. Det är den nästan uteslutande tekniska beskrifningen af hans besök i Bergslagen under midvintern 1733—34, den utomordentligt innehållsrika och litterärt sedt högst betydande Dalaresan från högsommaren 1734 och slutligen den utländska resan “Iter ad Exteros“, som dock äfven den till stor del är fosterländsk, en tur genom Sverge 1735, i det att af berättelsen om Linnés detta år anträdda stora studiefärd på kontinenten tyvärr blott början kommit oss tillhanda. Sannolikt har Linné under dessa “vandrings- och läroår“ med alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
