Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné som moralist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LINNÉ SOM MORALIST.
I British Museum förvaras ett sönderslaget kolossalhufvud af en hellensk gudinna med stridt, vågadt hår mot en allvarlig panna och ett vidöppet spanande öga. Det är det tragiskt stympade hufvudet af den gudinna, hellenerna ärade som den mänskliga harmoniens och den sedliga världsordningens, och hvilken sedan ända till våra dagar aldrig saknat anhängare och förkunnare. Det är den förvittrade återstoden af den mest berömda Nemesisbild, Hellas och antiken ägde, Nemesisstatyen i Rhamnus, af Phidias’ lärjunge Agorakritos. Genom den gamla litteraturen — framför allt af en skildring hos Pausanias — veta vi, hur denna staty tedde sig, då den hög och okränkt stod i sin tempelcella i den lilla attiska staden.
Hennes både från Afrodites och Artemis’ kultsfärer hämtade symboler vittna om förgreningen af hennes dyrkan. En allbekant hellensk sägen om statyen, ögonskenligen uppfunnen för att framhäfva dess betydelse som sinnebild, röjer bäst, hur mycket grekerna inlagt i hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
