Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 49. Krigssång.
- 50. Drabanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så ljufligt är ej källans sus
Bredwid en blomsterstrand,
Så härligt icke dagens ljus
Som död för fosterland.
*
50. Drabanten.
1.
På wägen, som leder till Karlberg nära Stockholm, fans fordom
en grind af ek med stora utskurna prydnader. På grinden
satt en wacker sommardag för snart twåhundra år sedan en tioårig
pojke ofta grensle och red. Han war illa klädd, men munterheten lyste
ur hwarje hans anletsdrag. Så snart någon kom wägen fram till
lustslottet, skyndade pojken ned från sin plats och öppnade grinden.
En och annan slant belönade hans möda.
Bäst han en gång red på sin grind, kom en annan gosse dit,
ungefär lika gammal, men i en dyrbar drägt och sittande till häst
samt åtföljd af ett par herrar. En wagn, dragen af åtta hästar,
omgifwen af löpare och granna lakejer, wisade sig på afstånd; deri
åkte drottning Ulrika Eleonora. Den unge prinsen hade, enligt sin
wana, ridit förut. Grindpojken hoppade raskt ned, för att öppna
grinden. Men då prinsen kom dit, fick han ett infall. Han hoppade
af sin häst och klättrade upp på grinden, der pojken suttit. De
båda herrarne, som medföljde, sökte förgäfwes hindra honom derifrån.
Wagnen hade emellertid framkommit till grinden. Då drottningen
genom wagnsfönstret blef warse prinsen, befalde hon att wagnen
skulle stadna. Hon kunde icke förmå sig att banna den wackra,
enwisa gossen, utan smålog. I stället kallade hon grindpojken till sig
och frågade honom wänligt, hwarifrån han war. Han swarade
frimodigt, att han hette Gyntherberg och att hans föräldrar woro från
Tyskland samt hade förlorat all sin förmögenhet genom reduktionen.
— ”Rider du så gerna”, frågade drottningen, ”efter du icke kan låta
bli att hänga på grinden?” — ”Jag har ingen annan häst”, swarade
pojken. — ”Eftersom prinsen will taga sin häst ifrån dig, så fråga
honom, om du icke kan få taga hans i stället”. — Pojken stirrade
på prinsen, som tycktes mindre belåten med det föreslagna bytet.
”Nej”, utbrast Karl, ”jag will behålla min häst sjelf”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0080.html
