Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 78. Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsbon; den kraftigare jorden på de vidsträcktare
åkertegarne fordrar under vår och höst ett mer ansträngande
arbete, hvartill slättbon bereder sig genom ymnig och kraftig
föda. Varmt klädd om vintern och knappt med någon
skilnad inne i den varma stugan eller ute, då kölden är som
starkast, behöfver han icke frysa, men lider icke heller af
att, tillfälligtvis blottad, uppehålla sig i kölden. Trög och
maklig, då arbetet icke tränger på, kan han anstränga sig
och blir nästan outtröttlig då så kräfves. Sjelf egare af sitt
hemman, hvilket under en lång följd af år gått i arf från
far till son, har han en ganska sjelfständig karakter, hvari
försigtighet, icke så sällan, som man påstår, blandad med
slughet, utgör ett framstående drag. Tillfrågad brukar han ofta
sjelf upprepa frågan, liksom ville han skaffa sig någon
betänketid innan han besvarar henne, och svaret innehåller
sällan mer än som är rent af nödigt. Skogsbon är i alla dessa
afseenden mer eller mindre olik slättens inbyggare.
Tarfligare född, har han icke krafter till lika uthållighet i
arbetet; han kan frysa kanske mera, men det är vanan att slita
ondt, icke den inneboende lifsvärmens kraft, som gifver
härdigheten. För sitt uppehälle icke uteslutande hänvisad till
åkerbrukets år efter år återkommande enahanda göromål,
blir han mångsidigare och reder sig lättare vid
påkommande svårigheter. Kämpande med en kargare natur, och
detta ända till de sista årtiondena med jemförelsevis mindre
framgång, på många ställen dessutom tryckt af
hofveriskyldigheten till de större gårdarne, har han icke hunnit
ekonomiskt oberoende i lika grad som slättbon. Med det
mindre oberoendet i ekonomiskt afseende följer också en
mindre sjelfständighet i karakter.
Skåne tillhörde länge Danmark och hade i följd af sitt
läge tidigt, och mer än något annat landskap på halfön,
liflig handelsförbindelse med de land, der Plattyskan är
folkspråk. Det Skånska landskapsmålet, utbildadt under sådana
förhållanden, har också ett annat tonfall och uttalas på
annat sätt än uppsvenskan. Det är derjemte, i synnerhet
sådant det talas af allmogen, blandadt med ord och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
