Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 4. Förfädernas näringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4. Förfädernas näringar.
Jagten i de stora, på villebråd rika skogarne, och fisket
vid de långsträckta kusterna i de vida, djupa skärgårdarne, i
de många, stora insjöarne, elfvarna och strömmarne, voro för
våra förfäder vigtiga näringsgrenar.
Sagorna omtala sillfiske vid Norges södra kuster, och
hvalfiskfänge jemte sälfångst hörde till sysselsättningarna i
de nordliga trakterna. Den väsentligaste näringsgrenen var
dock boskapsskötseln. Hvarje bonde — han kallades odalbonde,
om han besatt fäderneärfd jord; landbo, om han brukade
andras, — egde en talrik boskapshjord, som var hans förnämsta
rikdom, hvarföre äfven all förmögenhet i forntiden kallades
”fä”. Det berättas till och med, att de ypperste och förnämste
män voro herdar och lefde af sina händers arbete. De
vidsträckta, ymniga betesmarker, som det ännu föga odlade
landet öfverallt erbjöd, gjorde det lätt att underhålla en större
boskapsafvel. Om sommaren flyttades boskapen till
skogsmarkerna, om dessa erbjödo god tillgång på bete. De hus,
som uppfördes på sådana ställen, kallades fäbodar eller sätrar.
Men våra lörfäder voro tillika ett åkerbrukande folk. Att
åkerbruket var af vigt, vittna ej mindre de åt årsväxten
helgade festerna, än den allmänna dyrkan, hvilken hembars Frej
såsom gud för jordens gröda. Tacksamhet och vördnad hyste
ock folket för en årsäll konung. Korn, hafre och råg synas
hafva varit de allmänna sädesslagen; hvete omtalas väl äfven,
men sällan och blott såsom handelsvara.
Ej heller köpenskapen var främmande för våra förfäder.
Handeln gick dels på Vesterhafvet öfver Lödöse (egentligen
ljudhus, dånande fäste) vid Göta elf, dels till Östersjöns östra
och södra kuster. De talrika Arabiska (Kufiska) mynt, som
träffas dolda i Svenska jorden, vittna om handelsförbindelse
mellan Sverige och inre Asien genom Ryssland. Att vårt
land i forntiden drifvit köpenskap med Romare, Byzantiner
och Engelsmän, bevisa ock de många mynt från deras land,
som på många orter uppgräfvas ur jorden. Dock hafva
säkert många af dessa skatter inkommit genom vikingatågen
hvilka äfven voro en af våra förfäders vigtigare näringsgrenar.
Den inländska handeln idkades synnerligen vid tingen och
offerfesterna, hvilka sålunda på samma gång voro köpstämmor.
All handel led dock af röfveri och osäkerhet. Vägarne
oroades af stigmän, hafvet af vikingar.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0266.html
