Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Slaget vid Breitenfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När de kejserlige höfdingarne sågo dessa rörelser, yrkade några af
de ifrigare, att man borde passa på och angripa Svenskarne, innan
de efter öfvergången hunnit komma i ordning. Men Tilly ville
alldeles icke lemna sin fördelaktiga ställning. För att oroa Svenskarne
lät han emellertid antända byn Podelwitz. Men Gustaf Adolf
verkstälde detta oaktadt öfvergången. Först kommo trenne Skotska
regementen, hvilka stadnade strax bredvid för att skydda de
efterföljande. Derpå framtågade de öfriga i en beundransvärd ordning
och intogo hvar och en sin bestämda plats, ehuru trångt rummet
var mellan bäcken och de Österrikiska kanonernas skotthåll. Tilly,
omgifven af sina generaler, betraktade från höjden denna
Svenskarnes rörelse. Det säges, att han vid åsynen af deras förträffliga
ordning bleknade och glömde svara på de kringstående generalernas
frågor. Genom hans själ flög en mörk aning, ofta förebudet till den
kommande olyckan.
Så snart de förenade härarne hunnit öfver bäcken, ordnades de
på sätt, som förut var mellan Gustaf Adolf och den Saxiske
fältherren Arnheim öfverenskommet. De stäldes särskildt: Saxarne emot
Fürstenberg, Svenskarne emot Tilly och Pappenheim. De förre, helt
och hållet utgörande en här för sig sjelfva, hade fotfolket i midten
och rytteriet på sidorna, alltsamman på två linier och fördeladt i
tertier. Svenskarne deremot ordnades enligt Gustaf Adolfs nya
uppfinningar: fotfolket i brigader, rytteriet i mindre sqvadroner med
mellanstående musketerare, alltsamman på två linier. På den första
linien, midt emot Pappenheim, förde Gustaf Adolf sjelf högra flygeln,
bestående af fem regementen rytteri: ytterst Stålhandske med
Finnarne, derpå Ake Totts regemente, sedan Erik Soop med
Vestgötarne, så Fredrik Stenbock med Småländingarne, och närmast midten
Östgötarne, alla med mellanstående musketerare; bakom stodo
Rhengrefven Otto Ludvigs ryttare i reserv. Sedan följde midten,
bestående af Svenska, gula, blå och röda brigaderna, alla under Teuffels
befäl. Framför stod en mängd dels smärre, dels större fältstycken
under Torstenson. Venstra flygeln fördes af Gustaf Horn, och der
stod, utom andra, Callenbachs regemente. Detta allt var första
linien. På den andra förde Johan Banér högra flygeln, bestående bland
annat af Lifländingar; midten stod under Skotten Hepburn; venstra
flygeln under Hall.
Det var konungen sjelf, som sålunda uppställt hären och det
icke blott på papperet, utan ock på fältet. Han red omkring,
ordnade det hela, tilltalade och uppmuntrade de enskilde. ”Skjuten icke,
gossar”, sade han åt soldaterna, ”förr än I sen hvitögat på fienden!”
och ryttarne rådde han att icke hamra svärden slöa mot de
stålklädde Osterrikarne, utan stöta ned hästen, så blefve den ovige ryttaren
sedan lätt besegrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
