Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. Slaget vid Narva. - 39. Magnus Stenbock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borde ock qvarlemnas, men alla trupperna genast öfver den snart
upplagade bron tåga hem igen och med bibehållna vapen.
Svenskarne hastade att laga bron i ordning, och redan klockan
fyra följande morgon, långt innan dagsljuset hunnit visa verkliga
belägenheten, tågade fiendens högra flygel öfver bron, och hvar och en
skyndade till sitt hem igen.
Ryssarnes venstra flygel hade stridt med större framgång. Men
under natten kom bud, att högra flygeln dagtingat, hvarigenom den
befålhafvande generalen på venstra flygeln fann sig tvungen att göra
det samma.
Underhandling härom öppnades genast. Öfverbefälet skulle
blifva krigsfångar, men den öfriga skaran finge aftåga; dock skulle alla
lemna sina vapen.
Det var ett märkvärdigt skådespel att följande förmiddag se tio
eller tolf tusen man, bland hvilka månge voro väl väpnade, sträcka
gevär för knappt sex tusen Svenskar, bland hvilka månge voro
uttröttade och sjuke efter den föregående svåra medfarten. ”Bland
mina sex hundra Dalkarlar”, skrifver Magnus Stenbock, ”hade ingen
ett enda skott qvar.” Men han bad dem likväl se modiga ut.
Svenskarne uppstäldes i en lång rad på ett led för att taga sig
någorlunda ut. Med blottade hufvud vandrade i en lång sträcka
Ryssarne förbi Svenskarne och nedlade inför konung Karl sina fanor och
vapen. Det varade länge, innan alla hunnit förbi; men så stor var
skrämseln hos Ryssarne, att vid bron trängdes många hundra i
vattnet och drunknade.
Så slöt Karls första fälttåg mot Ryssarne. Efter denna första
seger fattade Karl för dem ett djupt förakt och ansåg dem föga
farliga. Derföre lemnade han dem ock snart och tågade att straffa den
Polske konungen, som infallit i Lifland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>