Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 39. Magnus Stenbock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landet, för det sammas försvar åtog sig nya gärder. Att bringa
detta beslut till verkställighet var likväl ingen lätt sak, och
svårigheten ökades än mer deraf, att på sommaren pesten
från Lifland öfverfördes till Sverige och der på ett halft år
ensamt i Stockholm bortryckte halfva befolkningen. Men
bland de krigare, som under Karls vistande i Saxen blifvit
återsände hem, var den till generalguvernör i Skåne
förordnade Magnus Stenbock, en man, vuxen de svåraste värf. Han
utnämndes nu till högste befälhafvare öfver hela den krigshär,
som blifvit uppbådad.
I Skåne vidtog Stenbock åtskilliga försvarsanstalter; han
kunde dock ej med sin ringa styrka hindra konung Fredrik
att med en här af sjutton tusen man landstiga och snart, på
fästningarna när, bemägtiga sig hela detta rika landskap,
”arméens brödkorg”, såsom Stenbock kallade det. Derefter
inryckte Danskarne i Bleking, hvarest Karlskrona och Sveriges
flotta endast genom fiendens obeslutsamhet räddades från
förstöring. När det blef bekant, att den folkkäre Stenbock skulle
blifva härens anförare, strömmade öfverallt unge bonddrängar
och gossar till fanorna. Stenbock sjelf hade visserligen tid
efter annan medelst kloka anordningar sökt göra Danskarne
motstånd, men misslyckats. Han begaf sig då till Vexiö,
samlingsplatsen för den nya krigshär, som genom hans
verksamma bedrifvande var uppsatt. Soldaterna saknade dock
öfning i krigsyrket: illa beväpnade, hade de icke en gång
tjenlig beklädnad. Skinnpelsar och vadmalströjor ansågos för
helgdagskläder, der de ej voro trasiga, och Skåningarne
paraderade till häst i träskor. Hären bestod dels af gamle,
uttjente krigare, dels och i synnerhet af ynglingar, hvarföre
Danske officerare med förakt talade om ”Bocken med sina
getapojkar”. Stenbock öfvade sjelf sina soldater på de frusna
sjöarne, vann derunder genom sitt vänliga sätt allas
tillgifvenhet, och bröt slutligen med sin lilla här upp för att
inbryta i Skåne. När Danskarne märkte Stenbocks afsigt att
afskära dem från Helsingborg, öfverfartsorten till Danmark,
drogo de sig hastigt till denna stad och lägrade sig i dess
närhet; men när de erforo, att Svenska hären följde efter
dem, ryckte de, för att vinna utrymme åt sitt rytteri, ut ur
sitt nästan oangripliga läger och uppstälde sig i slagtordning
på höjderna utanför Helsingborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
