Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 42. Slaget vid Svensksund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fienden framträngde mot det norra landet med samlad styrka,
i afsigt att genombryta eller kringgå Svenskarnes högra flygel; den
fiendtliga linien sträckte sig vidare längs åt den Svenska, medan en
stark afdelning nalkades det södra landet, för att beskjuta
Svenskarnes venstra flygel.
Klockan half tio på förmiddagen började slaget. Inom en
fjerdedels timme var elden allmän längs utåt hela linien. Fienden
kämpade med det öfvermod, som födes af vunna framgångar; Svenskarne
med den ihärdiga tapperhet, som fosterlandskärleken inger.
Hufvudstriden kom emellertid att föras på en punkt, der
fienden saknade utrymme, blottstäld som han var för den Svenska
flottans mera samlade ställning, och der hans öfverlägsenhet således var
till föga nytta. Efter två timmars strid måste fiendens venstra
flygel, ehuru stark och sluten han var, draga sig tillbaka och
förföljdes af Svenska högra flygelns kanonslupar. Men åter förstärktes
denna fiendens flygel så betydligt, att han vågade ett nytt anfall.
Vinden blåste upp, Ryska flottan gynnades af det lä, som hon hade
af holmarne under det norra landet; striden blef åter häftig, till
dess ändtligen klockan fyra på eftermiddagen fiendens venstra flygel i
stor oordning måste ännu en gång vända ryggen och det under
betydliga förluster.
De Svenska fartyg, som varit förlagda bakom flottans linie, för
att afvärja ett befaradt anfall från annan sida, fingo nu befallning
att förstärka hufvudlinien. I midten af Svenskarnes ställning så väl
som på deras venstra flygel underhölls äfven en liflig och oafbruten
eld; men slutligen måste fienden, efter en hårdnackad strid,
öfverallt söka sin räddning genom flykten. De mindre fartygen drogo
sig efter hand ur linien, och de större, som underhållit elden ända
till klockan tio på aftonen, sökte då äfven komma till segels. Men
deras redlösa tillstånd, den häftiga blåsten, trängseln och oredan
under en mördande strid föranledde, att de drefvo på land, på grund
eller om bord på hvarandra och således ned mot Svenska linien, der
de måste gifva sig. Vinden, som i slagets början hade gynnat
Ryska flottans anfall, hade under dagen blåst upp allt starkare och
hindrade nu hennes återtåg. Det inbrytande mörkret gjorde
ändtligen slut på slaget.
Fienden hade förlorat femtio tre större och mindre fartyg,
hvaribland sex fregatter. En af dessa, fregatten Nikolaus, sjönk med
hela sin besättning. Fiendens förlust i döde och sårade förmodas
hafva uppgått till öfver tre tusen man. Två hundra sjuttio nio
officerare och sex tusen två hundra gemene togos till fånga. Af dem
hade fem tusen sökt rädda sig till de närbelägna holmarne.
Prinsen af Nassau sjelf undgick endast med svårighet faran att blifva
fången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
