Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 42. Slaget vid Svensksund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men snart inbröto åter oroliga tider och denna fredliga
utveckling stördes, då ett krig år 1788 börjades med Ryssland. Detta
krig fördes både till sjös och lands med stora ansträngningar.
Svenskarne kämpade med den största tapperhet, men icke alltid med
framgång.
Den nya afdelning af Svenska flottan, som, efter den berömde
Ehrensvärds plan, blifvit bygd för kusternas försvar och som fått
namn af Skärgårdsflottan, uppträdde i detta krig med mycken styrka,
och ibland dess blodiga strider är ingen märkligare än den vid
Svensksund.
Redan fördes det tredje fälttåget i detta krig och konung Gustaf
hade lemnat Stockholm med de orden, att han ej skulle återkomma
dit utan att medföra freden. Den Ryska kejsarinnan syntes ej heller
vara obenägen att ingå i underhandling, men krigshändelserna
tycktes taga en för Sverige så ofördelaktig vändning, att föga utsigt var
för handen till ernående af en hederlig fred, och någon annan ville
konung Gustaf icke afsluta.
Den Svenska örlogsflottan hade af den Ryska blifvit instängd i
Björkö sund utanför Viborg och endast med stora förluster kunnat
slå sig igenom till öppet farvatten och rädda sig till Sveaborg.
Den största oro herskade i Sverige och man befarade att snart
erhålla ännu mera olycksbringande underrättelser. Man vågade icke
mera hoppas på fred; än mindre kunde man vänta, att efter de stora
olyckorna vid Viborg flottan, af hvilken fälttågets utgång i första
rummet berodde, skulle kunna hålla stånd mot fienden.
Skärgårdsflottan hade emellertid samlat sig vid Svensksund, och
flere förstärkningar hade inträffat. Konungen sjelf förde befälet
öfver denna flotta, hvilken nu bestod af ett hundra åttio fem segel.
Den Ryska skärgårdsflottan, som under prinsens af Nassau
befäl hade blifvit utrustad i Petersburg och Kronstadt, nalkades då i
afsigt att angripa Svenskarne. Hon förlorade likväl under vägen
någon tid, hvarigenom den Svenska flottan hann att samla till sig
flere spridda fartyg.
Ändtligen beslöt den Ryske öfverbefälhafvaren ett hufvudanfall.
Han gjorde sig fullt säker om framgång och hade till dag för anfallet
valt den 9 juli 1790, emedan det var årsdagen af Ryska kejsarinnans
kröning, hvilken han ville genom en stor seger förhärliga. Hans
flotta var ock öfverlägsen den Svenska; han hade större fartyg och
dessa förde en starkare bestyckning.
Med förlig vind inträngde den fiendtliga flottan i viken vid
Svensksund. Hon framryckte, med sina stora fartyg främst, mot
den Svenska flottan, hvilken hade blifvit så uppstäld, att hon med
sin långsträckta linie stängde inloppet till viken.
I detta trånga, af uddar, skär och holmar uppfylda farvatten
stod det minnesvärda slaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
