Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 39. Folket i Nordamerikas förenade stater.
- 40. Bomullen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bolag förenade personer, hvilkas samlade förmögenhet sålunda tjenar
det allmänna till fromma.
*
40. Bomullen.
1.
Bomull är den hvita ull eller det hvita fjun, som ligger kring
bomullsväxternas frön. Bomullsväxterna äro af flere slag och växa
såsom örter, buskar eller träd. De odlas numera icke blott emellan
vändkretsarne på båda halfkloten, utan äfven inom de tempererade
zonerna ända till fyrationde, ja här och der ända till fyrationde femte
graden nordlig och sydlig bredd. De älska en torr, sandig eller
stenig jordmån; dock tåla de ej alltför stor brist på regn. Vi träffa
dem i Ostindien, Japan, Kina, Persien, Mindre Asien, Syrien,
Palestina; i Egypten samt i allmänhet vid Afrikas kuster och i dess
mellersta del; i Grekland, på Sicilien, på Spaniens östra och södra
kuster. I nya verlden odlas bomull i Brasilien, på Vestindiska öarna
och i södra delen af de Förenade Staterna.
Urgammal är bomullsodlingen i Ostindien. Till Kina har hon
kommit jemförelsevis ganska sent, nemligen i tolfte århundradet af
vår tideräkning. Före denna tid begagnades der till kläder mest
pelsverk och sidentyg. Hinduerna deremot klädde sig fordom,
likasom ännu i dag, nästan uteslutande i bomull. De förstå att
förarbeta detta ämne till de finaste tyg med sidenets glans,
pergamentets glatthet, spindelväfvens lätthet och genomskinlighet, och på
samma gång med starkt lins fasthet.
Bomullsväxten öppnar sjelf sin fruktkapsel och erbjuder sin ull,
som icke fordrar det mödosamma arbete med rötning och skäktning,
utan hvilket hamp- och lintrådarne icke äro användbara till
spinning.
2.
Hos Negrerna är det karlarne som väfva. Deras små flyttbara
väfstolar äro så smala, att blott tyg af fyra till sex tums bredd
kunna väfvas derpå.
De Indiske väfvarena kunna uppställa sin enkla väfstol hvar som
helst, till och med under ett träd i fria luften. Två valsar hvila på
fyra i jorden neddrifna pålar. Tvärt igenom ränningen löpa två
käppar, hvilka med snören äro fästa vid det träd, i hvars skugga
väfvaren arbetar. Från dem gå två snören nedåt, hvilka bindas vid
arbetarens fotter. Genom dessa käppar skiljer han ränningens trådar
från hvarandra för att införa inslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0450.html
