Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 40. Bomullen. - 41. Guldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den glänsande hvita färgen på tygen erhållas genom vissa
tvättningar. Beundransvärda äro de friska, sköna färgerna på den med
landskap, djur ocli blommor målade sitsen. Dessa färger anbringas
vanligen af barn, och Hinduernas pensel består ej af fina hår, utan
blott af ett smalt bamburör, vid hvars ända sitter en bomullstofs,
som är indränkt med den bestämda färgen.
Osterländingarne hafva varit våra läromästare äfven i tygs
väfning och tryckning. De hafva tusenårig öfning och betala arbetaren
lägre dagspenning än vi; men trots detta, och oaktadt Hinduerna
hafva bomull i sitt eget land, har det lyckats den Europeiska
konstfliten att äfven i detta fall öfverflygla den Indiska. England utförer
årligen till Indien och Kina bomullstyg för betydliga summor.
Engelsmännen insågo snart bomullstillverkningens stora
betydelse, och af dem uppfunnos de maskiner och verktyg, med hvilka
äfven den flitigaste väfvare och skickligaste spinnare icke mera kunde
våga någon täflan. Redan år 1775 uppfans en bomullsmaskin, som
drefs med hästkraft. Men samma år gjorde James Watt
ångmaskinen lämplig för industrien, och snart fann man i de väldiga
stenkolslagren Storbritanniens största underjordiska skatt, som kraftigt
bidragit till detta lands rikdom och magt.
Med dessa Engelska uppfinningar afgjordes icke blott bomullens
seger öfver linet, utan en fullständig omskapning af samfundslifvets
förhållanden försiggick äfven genom maskinens seger öfver
handarbetet. Med begagnande af spinnmaskinen spinner nu en enda
menniska på en dag lika mycket som Hinduen på sin spinnrock under
hela året.
På två dagar bleker man nu tyg, som fordom behöfde sex till
åtta månader för att blekas. Jern och stenkol, gas och ånga äro de
lydigaste tjenare under menniskan, hvilkens hand ej har annat att
göra, än att knyta ihop de afslitna trådarne; hon bjuder maskinen
att stadna eller börja, och förelägger naturkrafterna det arbete, de
skola utföra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
