Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 41. Guldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som då herskade i dessa olyckliga trakter, der skaror af råa och
lättsinniga menniskor hopade sig för att söka en hastig lycka.
42. Sockerröret.
Sockerröret är ett gräs, som växer fyra till sex alnar högt.
Deraf erhållas omkring elfva tolftedelar af allt det socker, som
förekommer i handeln.
Ehuru sockerröret nu förnämligast odlas i Amerika, är det dock
en inföding i gamla verlden. Det var kändt i österlandet redan i
äldsta tider och synes hafva varit odladt i Kina och på
Söderhafs-öarna långt före den historiska tiden. Öfver Sicilien och Spanien
kom det till Kanarieöarna, hvarifrån det af Spaniorerna flyttades till
ön San Domingo. Härifrån har det småningom spridt sig öfver
Yestindien samt till de heta trakterna i Amerika. Det trifves bäst
der medelvärmen för året är mellan tjugu fyra och tjugu fem grader,
men kan dock odlas med fördel der han icke stiger högre än till
tjugu. Sockerröret växer således långt utom vändkretsarne. Till och
med i några delar af södra Europa, ja på Mexicos slätter, hvilka
höja sig ända till sex tusen fot öfver hafvets yta, gifver sockerröret
lönande skördar.
Sockerrörets frön mogna sällan, äfven på de ställen, som äro
mest gynnande för det samma. Man planterar derföre sticklingar,
som tagas ifrån stammen. När röret odlas för sockrets skull,
tillåter man det högst sällan komma i blomning.
I Europa och de flesta nordliga land är rörsockret i det stora
hela en öfverflödsvara, ehuru många i våra dagar skulle hafva svårt
att undvara det samma. I många heta trakter deremot utgör sockret
en hufvud saklig del af menniskans dagliga föda. Der tuggar och
suger man växtens mognande stjelk, hvilken först krossas för att
blifva mjuk. Yid skörden afskäras rören med en bred knif, under
det arbetaren går fram emellan raderna i planteringen. Derefter
af-huggas bladen och topparne samt qvarlemnas på fältet. Rörets
nedre och mogna del föres till sockerqvarnen. Här läggas rören
mellan tunga jernvalsar. Dessa pressa ut saften, som rinner ned i stora
kärl. I dessa klaras hon genom tillsats af kalk m. m. Sedan
saften blifvit på detta sätt klarad och stundom filtrerad, får hon
hastigt koka upp och derpå rinna i träkärl, för att der svalna. Nu
afsätter sig ett fast ämne och derefter ledes hela massan i kärl,
genomborrade med små hål, genom hvilka en del sipprar igenom. Det
som stadnar qvar i dessa kärl är råsocker; det, som rinner af, är
den så kallade melassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
